Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den långa listan på åtgärder visar samtidigt hur svårt det är att spara inom sjukvården.

Det är glädjande och imponerande med den politiska enigheten om landstingets öppna prioriteringar. Men det innebär samtidigt att andra kan behöva skärpa granskningen av (ned) prioriteringslistan.

Annons
Allt dyrare. Glädjande medicinska framsteg gör sjukvården dyrare.foto: peter krüger

De politiska partierna och de ledande tjänstemännen i Landstinget Västmanland är, som framgått på nyhetsplats, överens om förslaget till öppna prioriteringar. Det innebär att 106 miljarder kronor, eller 2,5 procent av kostnaderna kronor dras in genom olika åtgärder som indragningar, sänkta ambitionsnivåer, och effektiviseringar. De fackliga organisationerna har dock reserverat sig mot förslagen.

Nu är inte Landstinget Västmanland först med det här sättet att arbeta. Den medicinska utvecklingen går snabbt och gör det möjligt att bota allt fler sjukdomar. Men det kostar stora pengar och utvecklingen går snabbare än resurserna växer. Det gör att en del behandlingar behöver väljas bort för att få utrymme för nya. Andra landsting, som Västerbotten, har redan arbetat med att öppet redovisa vad som skall anses mindre viktigt.

Det är naturligtvis inte nytt att prioritera. Medicinsk personal, administratörer och politiker har hela tiden tvingats väga olika vårdåtgärder mot varandra. Men det har blivit svårare när den medicinska utvecklingen har gått allt snabbare medan utrymmet för ytterligare skattehöjningar har blivit allt mindre. Det nya och positiva med öppna prioriteringar är ambitionen att i förväg tydligt redovisa vad som måste undvaras.

Det är imponerande att det har gått att nå politisk enighet kring förslagen. Själva arbetet har pågått i nästan ett år och tycks ha förts i god anda. Det har bara varit något enstaka politiskt utspel under arbetets gång och till slut kom man också överens.

Enigheten ligger i alla partiers intresse. Oppositionen vet att problemen med ökande kostnader finns kvar också vid ett eventuellt majoritetsskifte. Bestående förändringar där det finns förlorare kräver nästan alltid blocköverskridande enighet för att bli bestående, som med skatte- och pensionsreformen på riksplanet.

Den långa listan på åtgärder visar samtidigt hur svårt det är att spara inom sjukvården. Ett års arbete har inte lett till mer än beräknade besparingar på 2,5 procent av nettobudgeten, Där ingår dessutom en del överföringar till kommunerna, där landstingets besparingar kan innebära ökade utgifter för kommunala skattebetalare. Där finns små indragningar på sådant som inte har med sjukvård att göra, som stöd till ALMI, och studiecirklar för pensionärer.

Fördelen med politisk enighet är att besluten blir bestående oavsett valresultat. Men där finns också nackdelar och risker med att alla är med och tar ansvar. Det kan göra det svårare att nå fram med kritik. Genomlysningen och debatten kring åtgärderna kan komma i kläm.

Några punkter, som att ta bort hembesöken för KOL-patienter med syrgasbehandling eller att avstå från intensivvård efter hjärtstopp för multisjuka åldringar kan väcka oro och ställer svåra etiska frågor.

Kontrollbesöken hos BVC skall minska med en fjärdedel och röntgenremisserna bli färre från primärvården. Patienter utan besvär skall inte få sina ljumskbråck opererade. Logopedmottagningen skall inte behandla patienter med nedsatt röstfunktion utan större besvär.

Här finns risker att prioriteringarna snarare blir mindre öppna och gynnar patienter som är tillräckligt friska och pålästa för att kunna stå på sig. För vad är egentligen ”besvär” eller ”större besvär”? Kan den påstridige lättare få röntgen än den som snällt accepterar läkarens besked?

När politikerna är eniga krävs därför en hårdare granskning av förslagen från andra håll. I sådana lägen blir bevakning från medier och patientgrupper särskilt angelägen för att lyfta fram om något har blivit fel i den långa och till synes gedigna listan av om- och nedprioriteringar för att få vårdpengarna att räcka längre.

Mer läsning

Annons