Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det är bra att kommunalpolitiker från olika partier har kunnat enas om verklighetsbeskrivning"

Det är beska piller Åke Hillman och de i SKL:s arbetsgrupp ordinerar framtidens kommunalpolitiker. Utan återhållsamhet, omprövningar och fler avgifter hotar drastiska skattehöjningar.

Annons
Pengastapeln växer. Välfärden blir allt dyrare de närmaste årtionderna enligt grupp ledande kommunalpolitiker. FOTO: SCANPIX

Kommunalskatten kan behöva höjas med 13 kronor fram till 2035. Det motsvarar nästan en fördubbling av momsen och skulle dramatiskt höja skatterna i Sverige.

Det är, som framgått på nyhetsplats, slutsatserna från en grupp i Sveriges Kommuner och landsting (SKL), där tidigare kommunalrådet i Västerås Åke Hillman (S) ingått. I det perspektivet kan årets valdebatt om Västeråsskatten skall höjas eller sänkas med några ören framstå som lugnet före stormen. Hillman varnar också föga förvånande för sänkta skatter, medan Elisabeth Unell (M) pekar på att skatteintäkterna har ökat trots en mindre skattesänkning.

Problemen blir inte heller akuta de närmaste åren, utan mer en bit in på 2020-talet. Tidigare varnades för stora problem när den stora 40-talistgenerationen gick i pension. Det håller dock just på att ske utan allt för stora påfrestningar. Nu beräknas de stora kostnaderna uppstå när dessa stora åldersgrupper blir över 80 år och därmed i genomsnitt mer vårdkrävande.

De kraftigt ökande kostnaderna för välfärdstjänsterna beror främst på ökade ambitioner. Den personalintensiva välfärdsverksamheten har svårt att effektivisera lika mycket som varuproduktion. Det är exempelvis stor skillnad i kvalitet och pris på en tv från 1970 och i dag, medan omvårdnad eller utbildning kräver i stort sett lika mycket personal då som nu.

Den här skillnaden tror dock gruppen inte leder till stora krav på skattehöjningar. Det är kraven på förbättringar som blir dyrare. Gruppen har ändå räknat försiktigt, men tror inte det går att hålla utbudet på dagens nivå. När samhällen blir rikare ökar kraven på tjänster, hälsa och välbefinnande, vilket är vad välfärdstjänsterna i mycket handlar om. Därför har den räknat med att välfärden kommer att byggas ut i ungefär samma ganska låga takt som de senaste årtiondena. Det låter realistiskt.

Det finns annat att göra än att höja skatten. Vi kan arbeta längre genom höjd pensionsålder och lite kortare studietid. Invandring kan ge fler arbetade timmar och det finns utrymme för en viss förbättring av effektiviteten.

Det skulle gå att höja avgifterna, men här har utvecklingen faktiskt gått åt andra hållet. Från 2000 till 2008 har gick kommunernas avgiftsandel ned från 5,1 till 3,5 procent. Maxtaxereformer och annat betyder att avgifterna minskar i stället för att öka. Det finns några områden, som tandvård och glasögon, där vi betalar mycket själva. Kraven i debatten handlar dock snarare om att sådant skall bli billigare än att ta ut högre avgifter.

Det vore både orealistiskt och olämpligt med stora skattehöjningar. Därför måste olika vägar prövas samtidigt. Det kan handla om fler arbetade timmar, försäkringar för vissa tilläggstjänster, lite högre avgifter, minskad fördyrande statlig styrning och försiktighet med reformer som driver upp kostnaderna. Helt går det inte heller att utesluta höjda skatter i någon form.

Det är bra att kommunalpolitiker från olika partier har kunnat enas om verklighetsbeskrivningen. Det riktigt svåra blir dock att omsätta rapportens bistra slutsatser i praktisk politik. För det krävs sannolikt breda uppgörelser och stark återhållsamhet med nya utgiftslöften.

Mer läsning

Annons