Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är därför synnerligen beklagligt när demokratiskt valda makthavare använder den makt de fått av folket för egna syften.

Demokratin måste ständigt försvaras, aldrig tas för given. Och den ska framför allt inte användas som förevändning för att göra vad man vill med det förtroende man fått av väljarna.

Annons
Bakåtsträvare. Viktor Janukovytj vill bestämma mer själv.foto: scanpix

Det är mycket Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin så här i valspurten. Men på söndag väger alla vuxna medborgares röster lika tungt som de båda statsministerkandidaternas.

Först när valsedlarna som var och en av oss stoppar i kuverten är räknade vet vi vilka som kommer att regera Sverige under de kommande fyra åren. Fram till dess står det alla fritt att – liksom alla andra dagar – göra sin röst hörd.

Allt det här är för oss så självklart men den förmån det innebär att leva i ett demokratiskt land förtjänar ibland att uppmärksammas lite extra. I dag är en sådan dag. Sedan 2008 utlyst till den internationella demokratidagen av FN:s generalförsamling.

En blick utanför Sveriges gränser visar att vi tillhör en lyckligt lottad minoritet. Enligt den välsedda institutionen Freedom House senaste årsrapport är 47 länder icke-fria, 58 delvis fria och 89 fria. Det gör, enligt samma rapport, att 46 procent av världens länder och lika många procent av befolkningen på jorden lever med den frihet och medborgarmakt vi tar för given.

2009 var enligt Freedom House det fjärde året i rad som politiska och medborgerliga fri- och rättigheter pressades tillbaka globalt sett. Det är en utveckling som måste brytas. Mot den bakgrunden är det värt att notera att FN, som alltså instiftat demokratidagen, borde tillmäta demokratifrågan större betydelse i deklarationer och målsättningar.

Vi som hör till den lyckligt lottade minoriteten gläder oss när fler länder har ambitionen att överge sin auktoritära styren och slår in på vägen till demokrati. I Ukraina, till exempel, valdes Viktor Janukovytj till president så sent som i februari år, genom de första fuskfria och demokratiska presidentval som någonsin hållits i landet. Marginalen till konkurrenten Julia Tymosjenko var bara 3,5 procentenheter och efter mycket gruffande erkände hon sig till slut besegrad.

Det är därför synnerligen beklagligt när demokratiskt valda makthavare använder den makt de fått av folket för egna syften. För sedan Janukovytj blev president har bilden av Ukraina förändrats. Janukovytj tycks allt mer ha dragit i handbromsen, gjort en u-sväng på demokratins väg och börjat vända tillbaka mot ett mer auktoritärt styrelseskick.

Andrew Wilson, en av Europas främsta Ukraina-kännare, hävdar att det finns gott om tecken på det: lagar skrivs om för att Janukovytjs parti ska gynnas i kommande val, oberoende tv-stationer stängs och politiska motståndare manövreras ut på mer eller mindre otrevliga sätt som inte hör hemma i en demokrati.

Det som gör utvecklingen i Ukraina än mer olycklig är att landet i mångt och mycket sågs som förebild för andra länder. Med Janukovytjs omsvängning riskerar demokratin att bli en parentes i Ukrainas historia.

Demokratin måste ständigt försvaras, aldrig tas för given. Och den ska framför allt inte användas som förevändning för att göra vad man vill med det förtroende man fått av väljarna.

Mer läsning

Annons