Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är dock minst sagt svårt att samtidigt sänka skatten och bekämpa ett stort budgetunderskott.

Republikanernas seger i mellanårsvalen har störst betydelse för inrikespolitiken i USA. Men det blir än svårare att nå ett bindande klimatavtal liksom andra internationella avtal.

Annons
Entusiaster. Den så kallade Tea party-rörelsen livade upp det republikanska partiet, men några av dess kandiater skrämde bort väljare.

Opinionsinstituten fick rätt. President Barack Obama och Demokraterna råkade ut för ett svidande nederlag i de så kallade mellanårsvalen. Även om presidenten själv har två år kvar på sin mandatperiod sågs valet till stora delar som en omröstningen om den förda politiken.

Stämningsläget har förändrats rejält på bara två år. Då var valdeltagandet högt och entusiasmen stor bland Obamas anhängare. Demokraterna hade klara majoriteter i kongressens båda kamrar. Republikanerna ansågs riskera att bli ett regionalt parti för de konservativa sydstaterna, förutsatt att politiken inte lades om i en mer måttfull riktning.

Men Republikanerna gick inte mot mitten likt Moderaterna och de brittiska Konservativa. I stället drev de en tydlig oppositionspolitik mot president Obama. Den så kallade Tea party-rörelsen drev fram mer ideologiskt renläriga högerkandidater.

Det gav resultat den här gången. Republikanerna vann en klar majoritet i representanthuset, medan Demokraterna med knapp nöd behöll majoriteten i senaten. Republikanerna gick även fram i delstatsvalen och vann flera guvernörsposter.

President Obama har egentligen uppnått mycket på två år. En stor sjukvårdsreform har för första gången genomförts och arbetslösheten har bekämpats med stora stimulanspaket och aktiva statsingripanden.

Obama tycks dock ha förlorat mycket av sin strålglans. Arbetslösheten har bitit sig fast, bostadsmarknaden förblir pressad, budgetunderskottet har skjutit i höjden och sjukvårdsreformen framstår för många som hotande och byråkratisk.

Åtgärderna har inneburit en starkare roll för den federala regeringen, och den är och förblir kontroversiell i amerikansk politik. Det är en besvärlig avvägning mellan att låta delstaterna fatta egna beslut och att den federala regeringen styr för att uppnå mer likvärdiga villkor i hela landet. Samma diskussion finns på närmare håll inom EU, där närhetsprincipen krockar med ambitioner att göra hela Europa mer likvärdigt och likformigt för medborgarna.

Från ett europeiskt perspektiv är det därför lätt att förstå invändningarna mot en större centralmakt eller mot att stimulanspaket ger stora budgetunderskott. I den ekonomiska politiken genomför det ena EU-landet efter det andra stora sparpaket trots svag efter frågan och låg arbetslöshet. President Obamas administration vill däremot vänta med sparandet för att ekonomin först skall hinna återhämta sig.

Däremot verkar det konstigt att så många väljare tycks motsätta sig en allmän sjukvårdsreform som ger bättre vård till kroniskt sjuka och lägre inkomsttagare. Republikanerna har lovat att försöka riva upp reformen, men det lär ändå bli både svårt och politiskt riskabelt. Högerkritikerna betonar både ordning i statsfinanserna och lägre skatter. Det är dock minst sagt svårt att samtidigt sänka skatten och bekämpa ett stort budgetunderskott. Det skulle kräva drakoniska nedskärningar, något väljarna sällan gillar.

Utrikespolitiken sköter presidenten mer själv. Men republikanerna är skeptiska till växthuseffekten och därmed till kraftfulla åtgärder för en bättre miljö. Så förhoppningarna om ett internationellt bindande klimatavtal får nog tyvärr skrinläggas.

Mer läsning

Annons