Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är en rimlig linje att säga nej, såvida inte regeringen kan uppnå deltagande i europakten utan bindande förpliktelser.

Ska Sverige gå med på bindande regler i europakten bör först en ny folkomröstning om euron hållas. I dagsläget bör folkomröstningens klara utslag och dagens starka motstånd mot euron respekteras

Annons
Inte lätt. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) såg bekymrad ut när han talade i riksdagen om toppmötet i Europeiska rådet i förra veckan.foto: scanpixFoto: Fredrik Sandberg / SCANPIX / Kod 10080

I går rapporterade statsminister Fredrik Reinfeldt till riksdagen om resultatet från EU:s dramatiska toppmöte för att rädda euron. Euroländerna gick, sedan Storbritannien hade sagt nej till att ändra fördraget, fram med ett eget avtal för att skärpa kontrollen av ekonomin. Budgeten måste balanseras eller visa överskott och länder som bryter mot reglerna drabbas av sanktioner. EU-domstolen och EU-kommissionen dras in för att övervaka att länderna följer reglerna. Nationella budgetförslag måste diskuteras med EU innan de kan presenteras och antas. Allt för att undvika att länderna i framtiden drabbas av nya skuldkriser. Euroländerna ska också koordinera sin politik när det gäller skatter, tillväxt och arbetsmarknad bättre.

Euroländerna inbjöd övriga medlems-länder att delta fullt ut i samarbetet. Från Bryssel har det talats om att alla 26 länderna utom ”värstingen” Storbritannien nog kommer med. Det har låtit överdrivet och mest handlat om att sätta Storbritannien i skamvrån och få britterna att känna sig isolerade.

För det verkar klart att Sverige i varje fall inte kommer att gå med fullt ut. Statsminister Reinfeldt har varit försiktig och fram-hållit att Sverige inte kan gå med i sam-arbetet på samma villkor som länderna som är med i euron. Folkpartiet har däremot krävt att Sverige ansluter sig fullt ut för att inte förlora inflytande.

I nuläget ser frågan dock ut att vara avgjord vad än regeringen föreslår. den saknar majoritet i riksdagen. De tre euro-skeptiska partierna Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lär knappast föreslå någon anslutning. Socialdemokraterna har också sagt nej, främst av respekt för nejsegern i folkomröstningen. Håkan Juholt har visserligen bytt åsikt i flera frågor förut, men då både TCO och LO redan har sagt nej till att gå med i pakten får Social-demokraterna svårt att ändra sig.

Det är också en rimlig linje att säga nej, såvida inte regeringen kan uppnå deltagande utan bindande förpliktelser. Utslaget i folkomröstningen var tydligt och den senaste veckan har det kommit två mätningar som visar att i dag skulle runt 80 procent säga nej och bara runt 10 procent ja till svensk euroanslutning. Det måste respekteras. och nya bindande överenskommelser därför undvikas.

Både ja- och nejsidan får sägas ha fått rätt i efterhand. Ja-sidan varnade för att Sverige kan förlora inflytande på att stå utanför. Nejsidan hävdade att en gemensam valuta krävde en mer centraliserad regelövervakning och fler gemensamma beslut om skatte- och bidragspolitik.

Båda förutsägelserna kan slå in om euroländerna går vidare med ett mer bindande samarbete. Frågan är dock om dagens pakt räcker för att rädda euron. För att få en stabil valutaunion behöver länder som Tyskland nog öppna plånboken rejält och låta centralbanken få möjlighet att garantera länders skulder och att ”trycka pengar”. Det vore ännu en radikal förändring i eurozonen.

Därför bör ett bindande svenskt deltagande föregås av en ny folkomröstning. Den kunde motiveras med de ändrade villkoren för eurozonen. även om ja-sidan i dag skulle ha en brant uppförsbacke. Att gå med i ett bindande centralt eurosamarbete utan folkomröstning vore däremot att inte respektera folkomröstningen och folkopinionen.

Mer läsning

Annons