Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det är kanske dags att ompröva hur många elever en klass får ha som mest. I dag ligger den siffran på 30"

”Mindre klasser” har stått på många politikers, lärares och elevers önskelista i många år. En nyligen presenterad rapport visar att de har varit helt rätt ute. Mindre klasser på mellanstadiet har en positiv effekt på elevernas kunskapsnivå.

Annons
Litet är vackert. En ny studie visar att mindre klasser ger bättre studieresultat och högre lön senare i livet.

Elever som går i mindre klasser på mellanstadiet gör bättre ifrån sig i skolan än elever som går i större. Det visar en studie som Institutet för arbetsmarknadspolitik (Ifau) har gjort. Ärligt talat – är det någon som är förvånad över denna slutsats?

Det räcker att titta i VLT:s arkiv för att finna att önskemål om mindre klasser har framförts genom åren från såväl Lärarnas Riksförbund som politiker från både höger, vänster och mittemellan, utan att det har hänt särskilt mycket.

Skolpolitiker och lärare över hela landet har under samma tid lagt pannorna i djupa, bekymrade veck när de sett hur kunskaps-nivån hos landets niondeklassare sjunkit, år efter år. Andelen elever som går ut grundskolan utan fullständiga betyg är oacceptabelt hög.

Samma skolpolitiker har även dragitlättnadens suckar när elevernas betyg har blivit bättre – tills det visat sig att många lärare har delat ut så kallade snällbetyg för att deras elever ska komma in på gymnasiet och för att deras skolor ska klara den allt hårdare konkurrensen om eleverna. Ingen skola vill ha rykte om sig att eleverna som går där får låga betyg.

Att klasstorleken påverkar elevernas resultat är således ingenting nytt eller förvånande. Det nya som Ifau:s studie visar, men som kanske inte heller är så förvånande, är att klasstorleken i mellan-stadiet dessutom påverkar hur det går för barnen senare i livet, mätt i lön.

Björn Öckert, nationalekonom och en av författarna till rapporten, säger till TT att ”blir man bättre på att läsa, skriva och räkna kan man utföra sin arbetsuppgifter mer effektivt och det genererar högre lön”. Elever från små klasser får, enligt studien, som vuxna 3,4 procent högre lön än genomsnittet.

Elever som går i små klasser går dessutom i högre utsträckning vidare till studier på högskolenivå.

Det är kanske dags att ompröva hur många elever en klass får ha som mest. I dag ligger den siffran på 30. Genomsnittsklassen har 24 elever. Taket kunde sänkas så attmaxantalet elever blir 24 elever. En utmaning förvisso, såväl lokalmässigt, lärarmässigt som lönemässigt. Men menar landets skolpolitiker allvar med att kunskapsnivåerna ska höjas bör de ha Ifau:s studie i bakhuvudet när resurser ska fördelas.

Så varsågod, alla Sveriges skolpolitiker! Där har ni svaret på frågan hur man på sikt ska lyckas höja både kunskapsnivån och därmed betygen hos niondeklassarna. Börja med att sätta in resurser på mellanstadiet, bland annat i form av mindre klasser.

Fyller man sedan på med duktiga och engagerade lärare borde det finnas goda förutsättningar för att ge eleverna en bättre grund att stå på. Kommer de bättre rustade till högstadiet ökar förutsättningarna för att skolresultaten i årskurs nio ska bli bättre.

Ibland verkar det självklara på något konstigt sätt inte bli av. De flesta anser intuitivt att det är lättare att lära sig i en mindre grupp och att ordningen blir bättre. Kraven om mindre klasser har som sagt ställts länge, men skoldebatten och åtgärderna från regleringsivriga politiker har handlat om så mycket annat. Nu finns en rapport som visar att samhället och männi-skorna tjänar på mindre grupper. Tiden att agera är inne.

Mer läsning

Annons