Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är kort sagt bra om företagen har rimligt lätt att låna, men sämre om hushållen fortsätter att skuldsätta sig.

Det går lite knackigare för Västmanland än för övriga Sverige, men som helhet ser det nästan för bra ut.

Annons
Dagens guldgosse. Finansminister Anders Borg kan glädja sig åt goda ekonomiska siffror, men kan tvingas ta till hårda nypor för att hindra för hög skuldsättning.foto: scanpix

I går kom positiva arbetsmarknadssiffror. Totalsumman av antalet arbetslösa och personer med aktivitetsstöd minskade för första gången sedan 2008. Visserligen bara med 3000 personer, men ändå ett trendbrott. De lediga jobben blir fler och färre varslas om uppsägning.

De offentliga finanserna är på väg att komma i balans och tillväxten är hög, om än delvis beroende på att ekonomin backade rejält under krisen. Sverige har därmed ett bättre läge än nästan alla jämförbara länder.

Men i Västmanland går det, som framgår på nyhetsplats, inte lika bra. Enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel har Västmanland inte följt med i återhämtningen när det gäller antalet anställda och investe-ringar.

Däremot utvecklas produktion och försäljning bättre. Företagen tror att de skall investera och anställa mer nästa år. Det verkar logiskt med tanke på den ökande försäljningen, men det har de tyvärr också trott tidigare utan att förväntningarna har infriats. Inte oväntat skiljer sig utvecklingen i olika delar av länet. Västerås har klarat lågkonjunkturen bättre.

Kan positiva de nationella siffrorna dölja kommande bekymmer. Det menar forskarna Sandro Scocco och Magnus Lindmark i ett inlägg nyligen i Dagens Nyheter. De pekade på likheter med utvecklingen under slutet av 1980-talet. Då pekade också alla kurvor uppåt och dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt (S) kallades världsmästare i ekonomi efter att Sverige gått från underskott till överskott i statsfinanserna.

Men framgången vilade på lösan sand. Aktier och hus ökade kraftigt i pris och hushållen lånade hej vilt. Det ledde till ökad konsumtion och stigande löner, vilket i sin tur ledde till ökade skatteinkomster och minskade kostnader i socialförsäkrings-systemen. Men när bostads- och lånebubblan sprack blev baksmällan desto större under hela 1990-talet.

Förhoppningsvis är Sverige efter den smärtsamma saneringen under 1990-talet bättre rustat den här gången genom en mer avreglerad ekonomi, effektivare skatte-system och mer robusta statsfinanser. Men de privata skulderna fortsätter att öka, främst genom låga räntor och stigande bostadspriser. Svenskarna är jämfört med andra länder som USA högt skuldsatta, även om Svenskt Näringsliv och andra påpekar att bostadsprisernas ökning i en internationella jämförelse inte är extrem.

Riksbanken oroar sig dock för den ökande skuldsättningen och det mesta talar för att styrräntan höjs igen den här veckan. Det kan ställa till problem för företagen. De västmanländska bolagen tror på ökade investeringar, men då behöver de låna, vilket blir mer betungande med högre räntor. Det är kort sagt bra om företagen har rimligt lätt att låna, men sämre om hushållen fortsätter att skuldsätta sig.

Det finns andra sätt än högre ränta för att minska risken för för hög skuldsättning och framtida kreditbubblor. Men det innebär riktade åtgärder för att göra det dyrare eller besvärligare att låna, särskilt för bostäder. Det kan handla om amorteringskrav, högre fastighetsskatt eller sämre ränteavdrag. Det sistnämnda kan kombineras med Svenskt Näringslivs krav på sänkt kapitalinkomstskatt.

Sådana åtgärder är dock inte politiskt lockande. Men de kan ändå bli nödvändiga för att det inte skall komma riktigt surt efter.

Mer läsning

Annons