Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är märkligt att EU har svårt att agera om demokratin hotas, men däremot kan lägga sig i vargjakt eller momsregler.

Det är mönstret, inte enskilda åtgärder, som avgör om demokratin hotas i ett EU-land.

Annons
Rösterna räckte inte. För få röstade för att Rumäniens president Traian Basescu skulle avsättas i en folkomröstning, som hade drivits fram av majoriteten i parlamentetfoto: scanpix

Den rumänske presidenten Traian Basescu klarade med knapp nöd helgens folkomröstning om att avsättas och ställas inför riksrätt. En mycket klar majoritet röstade för att avsätta honom, men valdeltagandet nådde inte upp till erforderliga 50 procent. EU och USA har riktat kritik mot den sittande regeringen av socialdemokrater (före detta kommunister) och liberaler för att försöka undergräva rättsstaten genom angrepp på bland annat författningsdomstolen.

Rumänien är inte det enda EU-landet där de styrande anklagas för att inskränka på demokratin för att stärka det egna greppet om makten. Ungerns högerregering har fått liknande kritik.

EU har större möjligheter att ingripa mot Rumänien än mot Ungern. Landet står efter inträdet under övervakning av EU-kommissionen. Bakgrunden var en misstro mot hur rättsväsendet fungerade. Bulgarien och Rumänien fick bli EU-medlemmar, mot att de kontrollerades extra.

Som helhet är EU:s möjligheter att ingripa begränsade om demokratin hotas. Det kan onekligen tyckas märkligt att EU då har svårt att ingripa, men däremot kan lägga sig i sådant som vargjakt, momssatser eller Systembolagets framtid.

EU ska ju främst vara ett freds- och demokratiprojekt. I medlemskapsförhandlingar kan EU ställa hårda krav, men det är svårare att ställa medlemsländer till svars för brister i demokratin.

Mycket talar således för att EU kan behöva bli mer tydligt och få större befogenheter att sätta press på enskilda medlemsländer för att värna demokratin och rättsstaten.

Men det gäller samtidigt att vara försiktig när reglerna utformas. För det är inte lätt att peka på vilka enskilda åtgärder som hotar demokratin. Ungern undersöks nu bland annat för att ha hotat centralbankens oberoende. Åldersdiskriminering lyfts fram när regeringen pensionerar äldre domare och anklagas för att vilja ersätta dem med mer regimtrogna.

Sverige hade ingen oberoende riksbank under Tage Erlander eller Thorbjörn Fälldin, men landet var ändå en väl fungerande demokrati. EU hade knappast talat om åldersdiskriminering om Ungern hade pensionerat äldre domare för att öka mångfalden inom domarkåren genom att anställa fler kvinnor eller från minoriteter..

De flesta länderna i EU är parlamentariska demokratier, där statschefen inte förväntas lägga sig i dagspolitiken. Där vore det inte underligt om parlamentmajoriteteten agerade om presidenten drev en avvikande politisk linje.

Fler medlemsländer skulle kunna få underkänt. De franska och brittiska valsystemen gynnar kraftigt större partier, och flera länder, bland annat Sverige och Storbritannien, saknar författningsdomstol. Men det vore fel om EU lade sig i hur stabila demokratier styrs.

När det gäller Rumänien och Ungern kan vidare en politisk vinkling skönjas. Liberaler och socialdemokrater har agerat snabbare mot Ungern, och konservativa och kristdemokrater mot Rumänien.

Det är således inte enskilda åtgärder, utan mönstret som avgör om demokratin hotas. Rumäniens regering driver inte på för ökad parlamentarism, utan försöker få bort dagens president. Ungerns regering vill varaktigt befästa sin maktställning. Styrkan i demokratin handlar inte om den ena eller andra regeln, utan om hur de styrande som helhet agerar mot opposition och fristående samhällsinstitutioner.

Mer läsning

Annons