Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det är onekligen bestickande att andelen av statliga anslagen är så extremt låg som 0,6 procent"

Regeringens i sig rimliga krav på mer forskning som bas för utbildning får inte innebära att snåla anslag stryper viktig utbildning på Mälardalens högskola.

Annons
Bekymrad. Rektor Ingegerd Palmér fruktar för Högskolans framtid. FOTO: ULF AXELSON

Finns det någon Mälardalens högskola om tio år? Rektor Ingegerd Palmér ställde den dramatiska frågan i ett debattinlägg i gårdagens VLT. Som framgår på nyhetsplats följdes utspelet upp med krav på att lokala politiker agerar för att öka de statliga forskningsanslagen.

Högskolan anser sig orättvist behandlad. Sörmlands och Västmanlands befolkningsandel är betydligt högre än de 0,6 procent av forskningsanslagen som tillfaller Mälardalens högskola.

De nya kriterierna för hur anslagen fördelas skulle enligt Högskolan gynna andra mer etablerade universitet och högskolor. Någon liten ökning av anslagen skulle det kunna bli de närmaste åren, men långt ifrån tillräckligt. Mälardalens högskola har i gengäld lyckats väl med att få bidrag från andra håll. Två tredjedelar av forskningsresurserna på 223 miljoner kronor 2010 är externt finansierade.

Högskoleledningen ser dock små möjligheter att ytterligare öka den andelen. Det är också en osäker tillvaro att vara så beroende av externa anslag, som kan försvinna eller minska med kort varsel. Därför vill Högskolan på sikt öka de statliga årliga anslagen från drygt 70 till 200 miljoner kronor, allt för att komma i nivå med jämförbara lärosäten.

Problemet har blivit akut genom ökade krav på högskolorna att ha en egen forskning. Utan den basen kan examensrätten dras in. Det skulle kunna drabba stora utbildningar som lärare och sjuksköterskor, vilka är svårare att finansiera genom bidrag från annat håll än mer teknisk utbildning och forskning.

Högskolans kritik mot hur forskningsanslagen fördelas är inte ny. Det är onekligen bestickande att andelen av de statliga anslagen är så extremt låg som 0,6 procent. Neddragningar på Högskolan skulle få allvarliga konsekvenser för hela regionens utveckling.

Regeringen menar att Högskolan ger en alltför mörk bild. Forskningsminister Tobias Krantz säger till VLT att de kriterierna premierar lärosäten som likt Mälardalens högskola är duktiga på att hitta annan finansiering. Det bör därför bli högre anslag förutsatt att Högskolan fortsatt lyckas bra med att hitta externa pengar. Han framhåller att det inte skall göras någon skillnad på universitet och högskolor när forskningsanslagen fördelas.

Det låter lovande, men den avgörande frågan är vad utfästelsen kan innebära i reda pengar. Det skulle dessutom göra Högskolans tillvaro än mer osäker om de statliga anslagen också skulle minska om det blir kärvare med extern finansiering. I en lågkonjunktur kan risken vara större att andra bidrag torkar in och i ett sådant läge vore det särskilt olyckligt om de statliga anslagen också minskar.

Det är rimligt att staten ökar kraven på hur mycket forskning lärosätena bedriver. Men det vore olyckligt om det skulle leda till att examensrätten skulle gå förlorad. Det talar för att de statliga anslagen behöver höjas för lärosäten där de i dag är snålt tilltagna. Staten bör inte ställa krav som med dagens anslagsfördelning kan leda till att för Högskolan och regionen viktiga utbildningar hotas.

Mer läsning

Annons