Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det blir snett om ett fördelaktigt utseende blir det viktigaste kriteriet för om man ska få en anställning eller ej.

Kompetens är ett mångfacetterat begrepp. Det finns yrkeskompetens, social kompetens och nu även estetisk kompetens. Företag som ställer höga krav på utseendet hos de anställda hävdar att det ger dem en konkurrensfördel. Studier vid Karlstad universitet visar dock att något sådant samband inte finns.

Annons
Ögongodis. Man kan undra varför det tycks spela större roll hur man ser ut än vilken kompetens man har.foto: scanpix

”När är vikt en fråga om estetik och när har det blivit avgörande för om du kan utöva ditt yrke?”

Den befogade frågan ställde Aftonbladets Marie Wollin i sin krönika i torsdags. Den ställdes med anledning av nyheten att 19-åriga Zara på en anställningsintervju fick beskedet att hon var för tjock för att arbeta som servitris på en restaurang i Göteborg.

Arbetsgivaren är inte på något sätt unik, tyvärr, förutom att han sade det rätt ut. De flesta säger bara ”vi hör av oss” och så blir det inget mer, utom för den som faktiskt får jobbet.

Enligt Henrietta Huzell, doktor i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet, väljer sju av tio arbetsgivare i privat tjänstesektor bort arbetssökande som är överviktiga. Det räcker inte ens att vara smal, det ska synas att man tränar och håller sig i form också, enligt Huzell.

I går kunde vi läsa i samma tidning om 33-åriga Debrahlee Lorenzana, anställd på Citibank i New York. Hon fick sparken från sitt jobb – inte för att hon var överviktig utan för att hon var för snygg. Så snygg att männen på kontoret hade svårt att koncentrera sig på jobbet.

Kompetens är inte längre bara att man ska vara kunnig inom sitt yrkesområde och duktig på det man gör. För ett antal år sedan började man lägga allt större tonvikt vid den så kallade sociala kompetensen också, att man skulle veta att föra sig, fungera väl i grupp och så vidare.

Nu dyker det upp något som kallas estetisk kompetens också. Man ska kunna klä sig rätt och veta vad som är inne både vad gäller kläd- och hårmode.

Pressen på unga människor är stor. Det räcker att gå ut på stan så ser man reklamaffischer med smala, vältränade, solbrända och välstajlade människor. För de mesta är bilderna retuscherade och trots att vi egentligen vet att det är det känner vi ändå pressen att vi ”måste” se ut som de. Med plastikkirurgi hjälps de fåfänga att bli större på vissa ställen på kroppen och mindre på andra. Allt för att uppnå ett konstgjort ideal.

Frågan måste ställas: vem vill man som kund bli hjälpt av? En som fått jobbet för att hon eller han råkar anses vara snygg men har bristfällig utbildning och yrkeskunskap, eller en med alldagligt utseende som fått jobbet tack vare gedigen utbildning och som vet vad hon eller han sysslar med?

Folk vill med största sannolikhet först och främst få ölen serverad av någon som är duktig på sitt jobb. Om den personen är enastående vacker eller ”bara” alldaglig spelar mindre roll.

Visst är det bra om man kan föra sig och passar in på företagets image men det blir snett om ett fördelaktigt utseende blir det viktigaste kriteriet för om man ska få en anställning eller ej.

Att det skulle bidra till ökad lönsamhet att ha estetiskt tilltalande personal finner heller inte Henrietta Huzell något belägg för i sina studier.

Då kan man ju undra varför det tycks spela allt större roll hur man ser ut och mindre vilken reell kompetens och erfarenhet man har.

Mer läsning

Annons