Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det finns flera orosmoln i omvärlden, men de kan inte rimligen skyllas på regeringen.

Den rödgröna oppositionen gör ständigt nya utspel, men har svårt att få grepp på regeringen. Jobben ser ut att bli fler och Sverige har bland Europas starkaste statsfinanser.

Annons
Gemensam plats. Partiledarna Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly presenterar en rödgrön satsning mot ungdomsarbetslösheten på det nya rödgröna centret på Sveavägen i Stockholm på onsdagen. foto: scanpix

I går höll riksdagen en extrainsatt debatt om ungdomsarbetslösheten, efter krav av Socialdemokraterna. Den rödgröna oppositionen har på senare tid manifesterat sin enighet genom att lägga förslag efter förslag. I går utlovades ett kontrakt med 14 åtgärder som skall minska ungdomsarbetslösheten.

Hittills har dock de rödgröna skördat några framgångar med ett bli mer konkreta tillsammans. Efter att de i början på maj lade en gemensam skuggbudget har opinionssiffrorna dalat, och i flera opinionsmätningar är det jämnt eller till och med ett litet övertag för de borgerliga Allianspartierna.

De rödgröna gör rätt i att fokusera på ungdomsarbetslösheten, som är bekymmersamt hög. Regeringen kan dock peka på att ungdomskullarna är ovanligt stora och den tidigare ekonomiska nedgången ovanligt kraftig. De rödgröna kritiserar regeringen för att inte tillåta några åtgärder de tre första månaderna av arbetslöshet.

Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin menade dock att den regeln till stora delar fanns redan under den Socialdemokratiska regeringen. De borgerliga lyfter också fram gymnasieskolans misslyckande som en viktig förklaring till att ungdomsarbetslösheten. Här kan beslut om en mindre teoretisk gymnasieskola och lärlingsutbildningar vara viktiga bidrag för att minska ungdomsarbetslösheten.

När det gäller den allmänna ekonomiska utvecklingen har oppositionen än mindre på fötterna. Den har anklagat regeringen för att låna till skattesänkningar och för att inte ha gjort tillräckligt för att motverka arbetslösheten.

Det finns naturligtvis enskilda åtgärder som kan ifrågasättas. Som helhet framstår det dock för varje dag som allt tydligare att Sverige har klarat sig ovanligt bra. När det ena EU-landet efter det andra lägger stora åtstramningspaket och sänker lönerna för offentliganställda talas det om ett reformutrymme i Sverige. Vi har bland de starkaste statsfinanserna i EU.

I går kom nya mer optimistiska prognoser. Som framgår på nyhetsplats ljusnar det på arbetsmarknaden. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten börjar sjunka, om än från en hög nivå. Läget i Västmanland är snarare bättre än i landet som helhet. Orderingången ökar i industrin och bostadsbyggandet vänder uppåt.

Det finns flera orosmoln i omvärlden, men de kan inte rimligen skyllas på regeringen. Finland hade negativ tillväxt i två kvartal, vilket betyder att landet har fallit tillbaka i recession. Det gäller att de många sparpaketen i andra EU-länder inte knäcker uppgången. Det är ofrånkomligt att länder med de riktigt stora underskotten eller utlandsskulderna, som Grekland, Portugal, Spanien eller Storbritannien, lägger fast ambitiösa sparplaner.

Mer tveksamt är om även länder med ”halvdåliga” statsfinanser, som Tyskland eller Frankrike, samtidigt skall strama åt. Det vore illa om euron kom att spela samma roll som försvaret av guldmyntfoten under 1930-talskrisen, där åtstramningar i flera länder förvärrade arbetslösheten.

Länder som Sverige och Kanada sanerade statsfinanserna under 1990-talet. Det var smärtsamt, men visade sig vara ett lyckokast när finanskrisen slog till med full kraft.

Mer läsning

Annons