Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det har dock sina problem att genomföra mer av gemensamma beslut ”under galgen”.

Portugal fick bita i det sura äpplet och ansöka om nödlån. Men frågan är om inte EU måste bita i ett ännu surare äpple och acceptera nedskrivning av skulderna.

Annons
Tyngande skulder. Protest mot bankerna i Portugal, som blev det tredje landet att ansöka om nödlån från EU.foto: scanpix

Få var förvånande när Portugal blev det tredje eurolandet att ansöka om finansiellt stöd. In i det sista förnekas åtgärden och länderna lanserade den ena inhemska åtstramningen efter den andra.

Så var det med Grekland och med Irland, men de fick ge upp och ansöka om nödlån från EU och Internationella valutafonden. Portugals regering framhöll bestämt att läget där var bättre. Men finansmarknaden var inte imponerad och den socialistiska minoritetsregeringen fick lägga fram nya åtstramningspaket. När det stora borgerliga oppositionspartiet (som heter Socialdemokraterna!) sade nej fick regeringen avgå och nyval utlysas.

Så det är en expeditionsministär som begär nödlån. Det har noterats med ogillande av finansminister Anders Borg, som har uttalat sig kritiskt om Portugals agerande. För att det skall bli en uppgörelse med nya pengar måste Portugal med all sannolikhet gå med på nya åtstramningar. Därför tycks utgångspunkten vara att den avgående premiärministern har mandat att förhandla och att oppositionen kan acceptera en uppgörelse som är ”framtvingad” utifrån. Verkar vara elakt spel för väljargallerierna.

Portugal har dock inte samma problem som Irland eller Spanien. Det har inte handlat om någon bostadsbubbla, utan enligt BBC har löner och priser stigit för snabbt, i synnerhet när tullar på lågprisimport har sänkts. Stora statliga investeringar blev betungande att betala när tillväxten och konkurrenskraft blev sämre. I en valuta-union går det inte att skriva ned valutan och Portugal har inte klarat villkoren för att få ingå i eurozonen.

EU har tillräckligt med pengar i sina fonder för att klara Portugal, men det skulle bli värre om Spanien också kommer att behöva ansöka om nödlån. Spanien hävdar att det inte skall behövas. Det låter visser-ligen misstänkt likt vad de andra länderna har sagt, men förhoppningsvis ska historien inte upprepa sig.

Den europeiska centralbanken ECB höjde i går styrräntan till 1,25 procent. Den anses väl låg för Tyskland, men för hög för länderna som går igenom åtstramningar. Nu ska räntehöjningen inte överbetonas. 1,25 procent är historiskt lågt, men ökar ändå pressen på länder som Grekland, Irland och Portugal.

LO:s chefekonom Ola Pettersson talar om att valutaunionen står på spel och på sikt får svårt att överleva utan mer av gemensam finanspolitik. Olyckskorparna har dock kraxat hela tiden. Euroländerna har också tagit flera steg mot bättre samordning och uppföljning för att möta krisen.

Det har dock sina problem att genomföra mer av gemensamma beslut ”under galgen”. Väljare kan bli besvikna över att tidigare förespeglingar om bevarat nationellt beslutsfattande inte gäller. Sannfinländarnas opinionsframgångar inför finska riksdagsvalet om drygt en vecka handlar till en del om missnöje över EU och att Finland inte likt Sverige folkomröstade om euron.

Hade krisländerna haft egen valuta hade det varit mer frestande att förhandla om en skuldnedskrivning, där fordringsägarna fick ta en del förluster. Nu är det mer besvärligt, en skulduppgörelse kan leda till högre räntor för andra euroländer. Men någon form av skuldnedskrivning måste ändå övervägas. Annars kan krisländerna sitta fast i skuldfällan för lång tid framöver.

Mer läsning

Annons