Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det kan mycket väl missgynna elever med en sen mognadsutveckling att börja tidigare i skolan"

Tidigare skolplikt diskuteras återigen. Effekten riskerar dock bli att de elever som har det svårast missgynnas.

Annons
Skolplikt. Det tvistas om vid vilken ålder som barn ska ha skolplikt.

På Dagens nyheters debattsida i går förslår en representant för Moderaterna och respektive Lärarförbundet att skolplikten ska komma att gälla redan från förskoleklassen. Motivet till förslaget sägs vara barns rätt till skolan liksom en pedagogisk effekt. En tidigare skolstart sägs exempelvis främja elevernas språkliga utveckling. De skriver: ”Vad är egentligen viktigare än att våra barn tidigt stimuleras att lära sig och utveckla sina färdigheter?”

Samma argument framfördes för ett drygt år sedan, då av SSU:s ordförande Gabriel Wikström i en debattartikel i Svenska dagbladet. Hans slutsats var dock att skolplikten borde gälla redan från tre års ålder. Och det är knappast överraskande att forskning visar att en tidigare skolstart ger pedagogiska effekter på lärandet.

Forskning kring utbildning och pedagogik är dock spretig och även trendkänslig. Att det finns en korrelation mellan en tidig skolgång och goda skolresultat innebär inte att det finns ett samband mellan dem. Detta då undersökningarna som påvisar sambandet ofta är alltför generaliserade. Många faktorer måste tas hänsyn till, exempelvis har barns hemmiljö många gånger visats bidra starkt till deras skolresultat.

Det kan alltså mycket väl finnas skäl för en tioårig skolgång, men det innebär inte att den bör göras obligatorisk. I någon mån måste även föräldrarna ha rätt att bestämma över sina barns uppfostran då dessa vanligtvis känner sina barns styrkor och svagheter bäst. Sannolikt finns det väldigt många tvingande interventioner i familjer som skulle ha positiv verkan på allt från pedagogisk utveckling till kosthållning, men det betyder inte att införandet av dessa är en önskvärd utveckling.

Wikström hävdar i sin artikel att just föräldrarnas valfrihet är ett av de starkaste skälen för en tidigarelagd skolplikt. Han skriver: ”När så mycket pekar på att förskolan faktiskt bidrar till en bättre utveckling för barnen kan inte samhället låta föräldrar av ideologiska eller andra skäl neka sina barn förskoleverksamhet.” Återigen handlar det dock om gränsdragningar. Var ska gränsen för generaliserande tvingande åtgärder, för barnens bästa gå?

Det kan exempelvis mycket väl missgynna elever med en sen mognadsutveckling att börja tidigare i skolan. I en rapport från SCB påvisades nyligen att barn födda i januari är mer framgångsrika inom många områden, exempelvis just skolresultat. Kanske skulle barn födda senare på året därför gynnas av en senarelagd skolstart snarare än en tidigarelagd.

Sambanden i SCB-studien är minst sagt intrikata vilket ger en fingervisning om att även barns skolresultat är svåra att dra slutsatser om grunderna till. Kanske är det därför snarast en individbaserad skolstart som skulle gynna de enskilda eleverna mest. Vissa friskolor tillämpar tekniken att låta barnen läsa ämnena indelade i block snarare än i årskurser. En modell som innebär att den elev som är duktig på matte men mindre duktig på engelska kan arbeta på i ett högre tempo i matte och i ett långsammare tempo i engelska.

Om det är en modern kunskapsnation som eftersträvas bör även idéer från denna typ av utbildning tillvaratas. Att i än högre utsträckning försöka att stöpa alla barn i samma form är knappast nyskapande.

Mer läsning

Annons