Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det låter nästan för bra för att vara sant. Därför måste man våga fråga om det verkligen är sant

Lärare och rektorer har olika uppfattning om hur bra skolan fungerar. En rapport från SKL föreslår att samarbetet mellan lärare ska bli bättre. Ännu viktigare vore i så fall att utveckla samverkan mellan lärare och rektor.

Annons
Olika världar. Det är oroväckande att lärare och rektorer har så olika åsikter om hur väl skolan fungerar och vilka åtgärder som behövs.

I vanliga fall blir vi överösta av negativa nyheter från skolans värld. Ofta får vi höra hur svenska elever inte kan läsa, skriva och räkna. Senast i förra veckan kunde vi i VLT läsa om hur lärare mobbar elever.

Men nu kommer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med helt andra uppgifter. I rapporten Bra kan bli bättre, som man presenterade i går, berättar man till exempel att lärartätheten ökat, klasserna blivit mindre samt att elevhälsan förbättrats. I den nyligen genomförda internationella studien International Civic and Citizenship Study, där man jämfört samhällskunskaperna bland åttondeklassare från 38 länder, hamnade Sverige på en imponerande femteplats.

Det låter nästan för bra för att vara sant. Därför måste man våga fråga om det verk-ligen är sant. Rapporten, som nästan känns som en reklambroschyr för svensk skola, förnekar bland annat att elever blivit mer stressade, något som tidigare setts som ett stort problem.

Vidare säger rapporten att skolan har gott om resurser, vilket i finanskrisens och sparpaketens efterdyningar låter ganska otroligt. Hur kan det komma sig att dessa siffror visar en helt annan bild än vi är vana vid?

Kanske är det så enkelt som att det beror på vem man frågar. SKL:s rapport bygger till stor del på intervjuer med 1 300 rektorer i kommunala skolor. Hade även lärare, elever, kuratorer och föräldrar fått besvara samma enkät hade man kanske kommit fram till andra slutsatser.

Enligt rapporten önskar rektorerna i huvudsak tre åtgärder;

1) lärarna ska samarbeta mer,

2) lärarnas kompetens ska förbättras och

3) lärarnas arbetstid ska omfördelas.

Alla åtgärderna berör lärarna direkt. Därför hade det varit extra intressant att få läsa mer om vad lärarna egentligen tycker. Förmodligen skulle de inte ha något emot att samarbeta mer. Frågan är bara om de verkligen kommer att ha tid att lära mer av varandra när de ibland knappt har tid att lära sina elever.

Dessutom kan man misstänka att det så kallade samarbetet i viss mån kan gå ut på att lärare ska bli bättre på att täcka upp för varandra för att minska behovet av vikarier. En modell som skulle kunna att kräva mycket mer av den enskilda läraren. Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL, förtydligade dock att man med samarbete menade att lärarna ska jobba mer i arbetslag för att bland annat kunna diskutera undervisningsmetoder, betygskriterier och skolutveckling. Men om det är en täckmantel eller inte återstår att se.

När det gäller förslaget om omfördelning av lärarnas arbetstider kan man gissa att det än en gång är tal om lärarnas tio fria arbetstimmar. Så sent som i maj tvingades SKL backa på kravet om mer uppstyrda arbetstider för lärarna. Det är inte särskilt respektfullt mot lärarna att så snart efter överenskommelsen ta upp den debatten igen.

Hur som helst är det roligt att höra att det åtminstone finns några som är nöjda med skolan. Därför verkar den mest behövliga åtgärden vara ett bättre samarbete mellan lärare och rektorer.

Mer läsning

Annons