Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det svenska samhället är i dag pinsamt dåligt på att ta tillvara människors kunskaper.

Arbetsmarknaden präglas av flera strukturella problem. Ökad arbetskraftsinvandring vore en lösning.

Annons
Arbetsmarknad. En studie visar att många studenter kan tänka sig att flytta utomlands för jobberbjudanden.foto: scanpix

I en studie som har genomförts på Linköpings universitet framkommer att många studenter kan tänka sig att flytta utomlands om de får ett bra jobberbjudande. Samtidigt lider den svenska arbetsmarknaden enligt Svenskt näringsliv av så kallad missmatchning, det vill säga det finns många lediga jobb samtidigt som många är arbetslösa. Men det finns även andra strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden.

Ungdomar har i Sverige svårare att få jobb än i många andra länder, och informella kontakter och nätverk spelar i dag en viktigare roll vid rekrytering än vad Arbetsförmedlingen gör. Problemen att komma in på arbetsmarknaden har flera orsaker och slår olika hårt mot olika grupper.

Det som troligtvis skulle hjälpa dem som står utanför arbetsmarknaden mest är en fungerande arbetsförmedling liksom uppluckringar i Las. Att Arbetsförmedlingen i dag fungerar dåligt slår givetvis hårdast mot dem som inte har de rätta kontakterna, så som ungdomar och invandrare. Effekten att det är svårt att få jobb utan kontakter förstärks ytterligare av Las-regler som gör det svårt för arbetsgivare att chansa vid tillsättningar.

Sannolikt skulle dock dessa effekter mildras om det var lättare för företag att ¿hitta personer med rätt kvalifikationer. I boken Den borgerlige optimisten skriver Maria Rankka, vd för Stockholms handelskammare, att prognoser visar att det i Stockholm kommer att fattas 70 000 högutbildade 2030. Detta trots att befolkningstillväxten i staden är mycket stor i ett västperspektiv. Enligt Svenskt näringsliv ligger en del av lösningen i att utbildningar måste bli mer precisa, behovsstyrda och praktiska.

Saco har tidigare poängterat att även Arbetsförmedlingen bör arbeta med metoder som främjar kunskapsuppbyggnad, exempelvis genom arbetsdelning och specialisering. Rankka lyfter, vidare, frågan om vad som krävs för att människor med rätt talang ska vilja etablera sig i Sverige.

Det svenska samhället är i dag pinsamt dåligt på att ta tillvara människors ¿kunskaper. Tydligast blir detta när invandrande akademiker står mellan valet om att genomgå hela sin utbildning på nytt eller att ta ett underkvalificerat arbete. En fungerande arbetsförmedling liksom smidigare sätt att konvertera och komplettera utländska betyg skulle kunna bidra till en bättre kompetensförsörjning.

När företagen inte hittar den rätta arbetskraften i Sverige är det naturligt för många av dem att bege sig utomlands för att leta där. Missmatchningen riskerar därför att bli en ond spiral i vilken både kompetens och arbetstillfällen försvinner. Antalet arbeten i ett land är inte konstant, ju fler entreprenörer som kommer hit desto fler arbetstillfällen skapas.

Genom att erbjuda ett gott arbetsklimat kan vi inte bara få studenter att vilja stanna i Sverige utan även locka hit talanger från omvärlden. Missmatchningen som existerar visar på att problemet i dag inte är att det finns för få arbetstillfällen utan snarare att den rätta kompetensen saknas. Att i alltför hög utsträckning anpassa högskoleutbildningar efter näringslivets rådande behov är dock vanskligt, det finns fler arbetsgivare och behov som är viktiga.

En lösning på problemet skulle däremot kunna vara ökad arbetskraftsinvandring, en sådan skulle både kunna skapa fler arbetstillfällen och bidra till att fler företag stannar i landet.

Mer läsning

Annons