Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det tyska beslutet ger spännande nya möjligheter, men då krävs en öppen inställning till nya kärnkraftsreaktorer.

Den tyska regeringens beslut att förlänga kärnkraftsreaktorernas driftstid visar att kärnkraften får ökat stöd, men också hur stora skillnaderna är mellan olika länder.

Annons
Kontroversiellt. Kärnkraftsmotståndet är starkare i Tyskland än i Sverige. Den tyska regeringen kan få en ”het” höst efter beslutet av förlänga kärnreaktorernas driftstid.foto: scanpix

Den borgerliga tyska regeringen med kristdemokrater och liberaler har beslutat att förlänga driftstiden med i genomsnitt tolv år för landets kärnreaktorer. Den tidigare rödgröna regeringen hade fått igenom att alla reaktorer skulle vara stängda 2021. Nu förlängs driftstiden med åtta år för de äldsta och 14 år för de nyare reaktorerna. Kraftbolagen skall betala en ny skatt på flera miljarder euro per år som skall användas till förnybara energikällor.

Reaktionerna i Sverige kan tyckas vara de förväntade. Folkpartiet menar att det tyska beslutet är en kraftfull klimatåtgärd, som sparar atmosfären stora mängder koldioxid, då Tyskland blir mindre beroende av kol och rysk naturgas. Partiledaren Jan Björklund säger till TT att det är bra att många länder just nu gör samma analys.

Miljöpartiet beklagar däremot beslutet och språkröret Peter Eriksson menar att den tyska regeringen missar chansen att göra en rejäl satsning på förnybar elenergi. Men han pekar också på en viktig skillnad mellan politiken i Tyskland och i Sverige.

Den var en nödvändig brasklapp. För den nya tyska politiken påminner mest om det rödgröna alternativet här, där Miljöpartiet har fått acceptera en långsammare avveckling än vad de Gröna tidigare har förespråkat. Den svenska regeringen har till skillnad från den tyska även öppnat för nya kärn-reaktorer, förutsatt att de blir ekonomiskt bärkraftiga. Folkpartiet hoppas att nya reaktorer snart skall börja planeras.

I Sverige har opinionen svängt och enligt opinionsmätningar har regeringen stöd för sin linje. I Tyskland är situationen den omvända, där vill de flesta enligt opinions-undersökningar avveckla enligt den rödgröna tidsplanen. Så förbundskansler Angela Merkel har goda skäl att vara mer försiktig än den svenska regeringen.

Här har främst Folkpartiet och Jan Björklund drivit en enveten opinionsbildning. Även i Sverige ansågs det tidigare uteslutet att bygga nya kärnkraftverk, men förändringen visar att det kan löna sig att även driva ståndpunkter som från början framstår som kontroversiella.

Det är även påfallande hur olika besluten blir i olika europeiska länder. Frankrike och Finland satsar på kärnkraft, Sverige och Storbritannien öppnar för nya anläggningar, medan andra länder står fast vid sitt motstånd.

I Tyskland pekar motståndarna på att kärnkraften inte kan användas som reglerkraft för att jämna ut förnybara energikällor som vind och sol. Men då blir de fossila bränslena kvar. De kan inte ersättas fullt ut i den tyska eller danska energimixen.

Här kan vattenkraften spela en större roll som reglerkraft, vilket folkpartisten Karl-Erik Andersson framhållit i ett debattinlägg i VLT. Mer kärnkraft och en utbyggd småskalig vattenkraft kan göra det möjligt att också använda svensk och norsk vattenkraft som reglerkraft i Danmark och delar av Tyskland.

Men då behöver också Folkpartiet byta åsikt. Partiet är lika reflexmässigt mot vattenkraft som Miljöpartiet mot kärnkraft. I stället för att som nu skälla på det tyska beslutet om förlängd kärnkraftsdrift kunde det vattenkraftsrika Österrike kanske bidra med reglerkraft till andra delar av den tyska marknaden. Det tyska beslutet ger spännande nya möjligheter, men då krävs en öppen inställning till nya kärnreaktorer.

Mer läsning

Annons