Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det visar hur viktigt det är att ha regeringsmakten och kunna sätta dagordningen.

Socialdemokraterna accepterar borgerliga skattesänkningar ¿i efterhand, likt de borgerliga partierna förr i efterhand gick med på ökade offentliga utgifter.

Annons
Inga återställare. Socialdemokraternas skatteutredare Leif Pagrotsky gillar inte flera ¿genomförda skattesänkningar, men menar att människor har vant sig vid de lägre skatterna. Därför får de bli kvar.foto: scanpix

Socialdemokraterna föreslår inga stora förändringar av skatterna, i varje fall om partiets skatteutredare Leif Pagrotsky får bestämma. Det framgick av en intervju i Dagens Nyheter. Han vill behålla jobbskatteavdraget liksom rutavdraget och tycker inte att Socialdemokraterna på egen hand ska verka för högre fastighetskatter.

Däremot vill Pagrotsky behålla värnskatten och är i princip skeptisk till riktade skattesänkningar som sänkt arbetsgivar-¿avgift för unga eller sänkt restaurangmoms. Han vill ha ett skattesystem med få undantag, där specifika branschers rekryteringsförmåga inte avgörs av om de jämfört med andra har fått lägre skatter.

Pagrotsky talar hellre om sänkta än höjda skatter. Han är egentligen emot jobbskatteavdraget, men vill inte utmana alla dem som i dag har anpassat sig till en lägre ¿inkomstskatt. Därför är strävan att i stället sänka pensionärers, långtidssjukas och ¿arbetslösas skatt så att alla i framtiden ¿betalar lika skatt på lika inkomst. Då dessa grupper konsumerar en stor del av inkomsten menar Pagrotsky att en sådan förändring skulle ge fler jobb och därmed större inkomster för staten. Tanken är att tillväxt snarare än högre skatter ska dra in pengar för att betala för välfärden.

För högre inkomsttagare föreslår Pagrotsky dock rejäla marginaleffekter, det vill säga det blir inte så mycket kvar efter skatt av en lönehöjning. Utöver fortsatt värnskatt tycker Pagrotsky att jobbskatteavdraget kan trappas av på inkomster över ¿50 000 kronor i månaden. De får då både runt 57 procent i skatt och lägre jobbskatteavdrag vid en löneförhöjning. En sådan förändring skulle snarare ytterligare trassla till skattesystemet än att förenkla det.

Som helhet är det dock slående hur ¿försiktig Pagrotsky är. Egentligen tror han inte att jobbskatteavdraget ger fler jobb, men föreslår ändå att det blir kvar. ¿Egentligen vill han nog ha en högre fastighetsskatt, men bara om det går att nå en bred uppgörelse om ett nytt skattesystem.

I stället för att ”återställa” några skattesänkningar föreslår Pagrotsky att fler ska få sänkt skatt. Det skulle ge en bestående lägre inkomstskatt för alla jämfört med när Socialdemokraterna hade makten.

Det visar hur viktigt det är att ha regeringsmakten och kunna sätta den politiska dagordningen. När Socialdemokraterna styrde var inriktningen ofta oförändrade skatter och nya reformer. Ibland räckte inte pengarna och då höjdes skatten för att betala nya utgifter. De borgerliga partierna hade egna reformförslag, men brukade vara emot skattehöjningar och en del reformer. Men när reformerna hade blivit en del av vardagen fick de ge upp sitt motstånd och acceptera den nya skatten och den nya utgiftsnivån.

Nu har en borgerlig regering kunnat driva sin politik under sex år. Det har varit rejäla skattesänkningar, nedskärningar av bidrag till sjuka och arbetslösa och fortsatt stöd till offentligt finansierad verksamhet. Då har människorna anpassat sig till de nya och lägre skatterna. Socialdemokraterna vill eller vågar inte förslå att förändringarna rivs upp utan de lägre skatterna blir bestående.

Därför ser det ut som om svensk politik de närmaste åren inte kommer att handla om högre, utan snarare om lägre skatter.

Mer läsning

Annons