Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dock är det inte lika självklart att vårt samhälle blir tryggare av att vi låser in en allt större andel av dess medborgare.

USA:s rättssystem är känt för hårda straff och har i många avseenden gått för långt. I Sverige syns liknande tendenser. När vet vi om vi har gått för långt?

Annons
Fängelse eller förvaring? De senaste två åren har antalet brott minskat i USA eftersom de kriminella antingen sitter i fängelse eller är rädda för att hamna där. Det betyder dessvärre inte att systemet fungerar. foto: scanpix

De senaste åren har det svenska rätts-samhället förändrats. Uppmärksamheten har flyttats från gärningsmännen till brottsoffren, vilket har inneburit krav på hårdare straff och fler poliser samt en mer tillåtande inställning till integritetsinkräktande undersöknings- och spaningsmetoder.

Debatten handlar inte längre om hur brottslingar ska återinlemmas i samhället utan om brottsoffers upprättelse och om att straffen ska vara proportionerliga i förhållande till brotten.

Alliansen har nyligen skrivit två debattartiklar i Svenska Dagbladet om rättspolitik. Då säger de sig vilja fortsätta föra ”en tydlig politik mot våld och kriminalitet”. För dem handlar det om att sända signaler för att visa att våld och brott är fel.

Frågan är bara om tuffare tag mot brottslingar gör samhället tryggare i längden? I USA har man de senaste åren sett en liknande utveckling. Därför är det intressant att titta på hur landets rättssystem fungerar i dag i relation till den svenska trenden.

Den brittiska tidskriften The Economist publicerades nyligen ett reportage om den tuffa amerikanska rättvisan. Där identifierar man tre stora problem med USA:s rätts-system; 1.) Det låser in för många människor för länge. 2.) Det kriminaliserar handlingar som inte hade behövt kriminaliseras. 3.) Det är oförutsägbart.

Det är inte heller någon hemlighet att amerikanska fängelser är mer än överfulla. För 40 år sedan satt endast 1 av 400 amerikaner i fängelse, i dag är det i stället 1 av 100. Många amerikaner får också bisarrt långa straff, även när det bara handlar om småbrott. Artikeln berättar till exempel om en tjuv i Alabama som dömdes till livstid efter att ha stulit en cykel.

Den svenska regeringsalliansen påtalar speciellt att de har en ”restriktiv narkotikapolitik”. Det visade de till exempel när de nyligen gjorde det möjligt för åklagare att besluta om provtagning av misstänkta minderåriga. I USA har man gått än längre. På 20 år har antalet dömda för narkotikabrott i amerikanska fängelser blivit tretton gånger fler! I många delstater gör man inte heller någon skillnad på receptbelagda läkemedel och narkotikapreparat som heroin, amfetamin och cannabis.

Kanske är det orättvist att jämföra länderna. I USA har man krångligare lagar, en annan kultur och dessutom i över hälften av sina delstater folkvalda domare som ofta fått sitt uppdrag just för att de lovat allmänheten det de mest av allt vill ha, det vill säga hårdare straff. Ändå har den svenska trenden många likheter med den amerikanska. Från början handlar det i båda fallen om en kraftig ökning av brott, som till viss del är upplevd och till viss del ett faktum, som skrämt upp allmänheten och fått dem att efterfråga hårdare straff.

Förmodligen kommer den svenska rättspolitiken aldrig att bli lika extrem som den amerikanska. Men det är ändå viktigt att fundera över vart vi är på väg. Om alliansen vinner valet vill de fortsätta driva sin tuffa rättspolitiska linje. Men är det vad VI vill? Var går gränsen? När är en påföljd för lång?

Att vi på något sätt ska straffa dem av oss som har begått ett brott är självklart. Lika självklart som att vi vill leva i ett tryggt samhälle och slippa vara rädda. Dock är det inte lika självklart att vårt samhälle blir tryggare av att vi låser in en allt större andel av dess medborgare.

Mer läsning

Annons