Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Egentligen är det ett enkelt koncept. Ändå verkar Miljöpartiet ha så svårt att förmedla det på ett konkret sätt.

I går presenterade Miljöpartiet i Västerås sitt handlingsprogram. Det innehöll goda idéer, men var bitvis spretigt och flummigt. För de gröna är det extra viktigt att ge ett tro-värdigt intryck.

Annons

Miljöpartiet är ett litet parti som de senaste åren har haft ett förhållandevis stort in-flytande både nationellt och lokalt. Partiet har växt snabbt och gått från att vara en gräsrotsrörelse till att bli ett modernt riksdagsparti. En sådan utveckling sker dock inte utan viss växtvärk.

De gröna har ett förflutet bland luse-koftor och trädkramare, något som ibland har skadat deras trovärdighet. På senare tid har de framgångsrikt skakat av sig sin gamla identitet. Till viss del har partiet bytt både medlemmar och målgrupp.

Ändå återstår några problemen kvar. För att Miljöpartiets framgångssaga ska kunna fortsätta måste partiet nischa sin politik ytterligare och hitta ett mer konkret sätt att kommunicera sitt budskap på.

I går presenterade Miljöpartiet i Västerås sitt handlingsprogram. Det var ett mång-sidigt och ambitiöst dokument som partiets kandidater till kommunfullmäktige hade åstadkommit. Bland annat planerar de att satsa på så skilda saker som dag-vattenstrategier, genusbudgetar och en utbyggd kollektivtrafik med bussar, båtar och tåg.

För många och för höga mål kan göra att ett handlingsprogram känns orealistiskt. Så blir till fallet när de gröna talar om demokrati, som är ett tema i programmet. Här vill de införa medborgarförslag så att Västerås invånare ska kunna påverka kommunfullmäktige direkt utan att gå via en ledamot. Men eftersom det i dagsläget till och med är svårt att motivera människor till att gå och rösta en gång vart fjärde år är det inte särskilt troligt att majoriteten skulle bry sig om att lägga fram förslag till kommunfullmäktige även om de fick chansen.

Tanken är god. Men det spelar ingen roll hur många vägar det finns till demokratin om ingen använder dem. Att införa medborgarförslag vore därför att börja i fel ände. I stället borde man bearbeta och motivera allmänheten. Senare, när det finns tillräckligt med underlag, kan det bli aktuellt att införa medborgarförslag.

Miljöpartiets omfångsrika politik är både en styrka och en svaghet. Partiet bygger på ett holistiskt tankesätt där allting hänger ihop i ett kretslopp. Det märks till exempel när de gröna i Västerås i sitt handlings-program skriver om hur näringslivet är beroende av barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg. Vidare vill de få västeråsare att utnyttja sin konsumentmakt så de kan köpa mindre kött och på sätt bidra till att den globala köttkonsumtionen minskar, något som i sin tur skulle leda till färre utsläpp av växthusgasen metan.

Partiet vill på detta sätt förmedla att varje handling skapar konsekvenser, vilka i sin tur också har bieffekter. Egentligen är det ett enkelt koncept. Ändå verkar Miljö-partiet ha så svårt att förmedla det på ett konkret sätt. Om och om igen snurrar de gröna i stället in sig i intetsägande floskler och klyschor som att de vill göra Västerås till ”en lycklig stad” eller att ”dagens äldre generation är gårdagens hjältar som byggde folkhemmet” och därför förtjänar en trygg ålderdom.

Det är god retorik eller realistiska förslag. Då blir det tydligt att Miljöpartiet inte till fullo har lärt sig att vässa sin politik och översätta den till ett språk som övertygar allmänheten. Möjligtvis är också detta en rest från partiets lusekoftehistoria.

Mer läsning

Annons