Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ekonomi i ständig kris?

De allt lägre räntorna är inget att glädja sig åt.

Annons
Kurvorna styr. Riksbankschef Stefan Ingves berättar om varför Riksbanken sänker reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Foto: Janerik Henriksson/TT

Så sänkte då Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till låga 0,75 procent. Beslutet var väntat, fast några veckor tidigare talades det mer om höjda räntor.

Men efter att euroländernas centralbank ECB oväntat sänkte sin styrränta i november och prisökningarna var minimala krävde allt fler att räntan i stället skulle sänkas. Exportindustrin klagade över den starka kronan.

Den här gången var också Riksbanken enig om räntesänkningen och om att det dröjer tills styrräntan ska höjas. Prisökningarna väntas bli låga 0,6 procent nästa år, men stiga till 2,5 procent 2015.

Riksbanken ska sätta räntan självständigt utan politisk påverkan. Men alla spekulationer inför besluten och tidigare voteringar visar att det inte finns någon objektiv sanning om vad som är rätt. Prognoserna slår också fel gång på gång.

Fördelen med en politiskt oberoende riksbank är att den nu slipper ta hänsyn till valrörelsen. Men det kan samtidigt vara ett problem att vi som väljare inte direkt kan ställa beslutsfattarna för den viktiga räntan till svars.

I teorin ska Riksbanken följa ett av politikerna bestämt inflationsmål på två procent. Men i praktiken har målet inte följts på ett bra tag, prisökningarna har varit lägre än 2 procent.

De allt lägre räntorna kan te sig lockande för låntagare. Men de är snarare djupt oroande.

Ännu fem år efter finanskrisen bröt ut har världens ekonomier inte kunnat återgå till mer ”normala” räntor. Centralbankerna har fortsatt rekordlåga styrräntor och flera pumpar ut pengar i ekonomin.

Det talas till och med om att en negativ ränta kan behövas.

Börserna har stigit, men det verkar svårare att få fart på tillväxt och skapa fler jobb. Det kan ge närmast perversa effekter. Signaler om att räntor kan höjas eller att mindre pengar ska pumpas ut leder till att börserna faller.

Många verkar ha anpassat sig till dagens tillstånd. I Sverige finns en oro om att högre räntor kan punktera bostads- marknaden.

Det ter sig som upp- och nedvända världen. I en sund marknadsekonomin ska det löna sig att spara och arbeta. Lån är viktiga, men man ska inte få betalt för att låna.

Så var det länge tidigare i Sverige. Hög inflation och ännu mer generösa avdragsregler än i dag gjorde att även till synes höga räntor var fördel- aktiga. Inflationen betalade av skulden på bostäder eller studielån.

Nu gör visserligen den obefintliga inflationen att det faktiskt kostar att låna. Men svenskarna amorterar ändå mindre än förr.

Ska det någonsin åter bli ordning och reda, eller måste styrräntorna förbli konstlat låga?

Mer läsning

Annons