Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ekonomiska styrmedel kan inte användas både för att ändra beteende och för att samtidigt få in stora pengar till staten.

Miljöpartiet är på rätt spår med krav på lägre skatt på tjänster. Men när det gäller verkliga spår och vägar blir det mer av överbud och avoghet mot vägtrafik.

Annons
Eget spår. Språkrören Peter Eriksson och Maria Wetterstrand presenterade i går de grönas valmanifest.foto: scanpix

Nu kommer utspelen slag i slag inför årets valrörelse. Alliansregeringens partiledare gjorde ett gemensamt utspel i Malmö om förbättrad infrastruktur. Sammanlagt handlar det om 482 miljarder kronor fram till 2021. Det är mycket pengar, men de är å andra sidan utspridda på ganska många år. Mycket var redan känt sedan tidigare, men det är ändå glädjande att utbyggnaden av Citybanan och Mälarbanan ligger fast.

Förhoppningsvis fanns utrymme för att inom rimligt tid göra den nödvändiga upprustningen av Södertälje sluss. Här var gårdagens information positiv men inte helt tydlig. Regeringen har också en spännande öppning för ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark. Den tidigare så kontroversiella broförbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn är numera allmänt accepterad.

Regeringen prioriteringar också upprustningar av befintliga banor framför att nu binda sig för en stor snabbtågsutbyggnad. Det låter rimligt. Frågan måste hållas aktuell men det finns mycket att göra de närmaste åren för att få dagens järnväg att fungera bättre.

Socialdemokraterna tycker att det satsas för lite i allmänhet och för mycket på vägbyggen. Det låter som en ganska typisk reaktion från det stora oppositionspartiet ett valår. Regeringen fick inte direkt något dukat bord för infrastrukturen när Socialdemokraterna lämnade makten. Tvärtom fattades det pengar och realism.

På en viktig punkt när det gäller vägbyggen är dock Socialdemokraterna överens med regeringen i stället för med Miljöpartiet. Det gäller den så kallade Förbifart Stockholm, som skall göra det möjligt att slippa köra genom centrala Stockholm utan att hamna i innerstadens trängsel. Stockholmsregionen växer så snabbt att det har blivit nödvändigt också med fler vägförbindelser utöver utbyggnaderna av spårbunden trafik. Det anser också Socialdemokraterna, medan Miljöpartiet säger nej.

De gröna försöker framstå som ett ansvarsmedvetet och liberalt inriktat parti. När partiet i går presenterade sitt valmanifest fanns en del bra förslag om att sänka momsen på tjänster och om att satsa på småföretag. Finns det utrymme för sänkta skatter kan de förslagen vara rimligare än att gå vidare med än ytterligare jobbskatteavdrag eller större skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Det blir mer valfrihet om skatterna sänks lite på många tjänster än mycket på färre av politikerna utvalda.

På andra områden står Miljöpartiet för en mer statlig styrning av människornas liv. Föräldraledigheten och bolagsstyrelserna skall kvoteras. Misstron mor arbetslinjen finns kvar genom att kravet på ett friår åter tas upp. Här har de gröna inte heller gehör hos Socialdemokraterna.

Det handlar om flera sänkta skatter och nya utgifter, inte minst för nya järnvägar. Allt skall betalas med höjda miljöskatter. Det kan bli mycket dyrt för många männi-skor. Tanken är att skatterna skall få människorna att ändra sitt beteende och leva mer miljövänligt. Det kan vara lättare sagt än gjort. Skulle det lyckas får staten dessutom inte in mindre skattepengar och då blir det svårare att finansiera de andra förslagen i manifestet.

Här finns en besvärlig paradox med ekonomiska styrmedel, De kan inte användas både för att ändra beteende och för att samtidigt få in stora pengar till staten. Här som så ofta annars går det inte att både äta kakan och ha den kvar. Men det är just vad Miljöpartiet gör försöker göra.

Mer läsning

Annons