Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En förklaring till de dåliga siffrorna kan kanske hittas i den allmänna definitionen av innovation?

Innovation är ett prioriterat område inom svensk politik. Ändå visar en ny undersökning att Sveriges innovationskapacitet är låg. Det finns dock flera andra rapporter som tyder på motsatsen.

Annons
Innovation i Västmanland. Caroline Drabe är sedan i maj vd för Västerås Science Park och kommer att fortsätta bidra till det gedigna innovationarbete som redan pågår i länet. foto: Ann Lystedt/vlt:s arkiv

Sverige marknadsförs ofta som ett kunskapsintensivt entreprenörsland. Därför kom årets GEM-undersökning (Global Entrepreneurship Monitor) som en chock. Där hamnade Sverige bara på 47:e plats av 59 länder vad gäller entreprenörskap.

Enligt Pontus Braunerhjelm och Ulrika Stuart Hamilton på Entreprenörsskaps-forum, som presenterade undersökningen, är Sveriges bristande innovationskapacitet det största orosmomentet. I en debatt-artikel i Svenska Dagbladet kallar de till och med den svenska innovationskraften för ”det stora sorgebarnet”. Deras uttalande baseras bland annat på att endast hälften av alla unga svenska företag anser att deras produkter är innovativa.

Men är verkligen svenska företag så dåliga på innovation? En förklaring till de dåliga siffrorna kan kanske hittas i den allmänna definitionen av innovation? I Sverige har många en bild av att en innovation måste vara en produkt. Ofta associerar vi även till teknik eller till idéer sprungna ur naturvetenskaplig forskning. I verkligheten behöver detta inte alls vara fallet. En innovation behöver inte ens vara något statiskt utan kan lika gärna vara en process. Många innovationer går till exempel att hitta inom tjänstesektorn eller inom kreativa näringar såsom kultur. Det som kännetecknar en innovation är i stället att det handlar om en idé som är helt eller delvis ny och som har implementerats i samhället.

Braunerhjelm och Stuart Hamilton vill med undersökningen också kalla på ytter-ligare satsningar. De vill framför allt att entreprenörskapets betydelse ska erkännas på ”högsta politiska nivå”.

Detta är en överflödig önskan eftersom den redan är uppfylld. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M), finansminister Anders Borg (M) och näringsminister Maud Olofsson (C) har vid otaliga tillfällen talat om både innovation och entreprenörskap. I förra årets budgetproposition nämndes innovation 108 gånger bara i näringslivsavsnittet.

Olofsson, som till och med har kallats för ”innovationsministern”, har även initierat en nationell innovationsstrategi.

Vad gäller satsningar på innovation så kryllar Sverige redan av dessa. Vi har till exempel Vinnova, som är en särskild innovationsmyndighet. Vi har ett tillväxtverk och en energimyndighet och storsatsar på innovation. Vidare har vi Innovationsbron, Industrifonden och Almi, för att bara nämna några få.

Dessa satsningar har också gett ringar på vattnet ute i landet. I Västmanland har vid ett tillväxtråd med undergrupp som kallas Team Innovation. I Länsstyrelsens tillväxtprogram för 2009-2013 är ett effektivt stöd till innovationer ett prioriterat område. Dessutom finns här en högskola som genom Akademin för innovation, design och teknik bidrar till att lyfta innovation också inom regionens högre utbildning. Vi har även Västerås Science Park och deras inkubator Create som på ett handgripligt plan stimulerar och möjliggör innovation.

Slutsatsen blir därför att Sverige inte behöver satsa mer på innovation. I stället bör man arbeta för att vidga innovations-begreppet och samordna de satsningar och de aktörer som redan finns. Något som den nationella innovationsstrategin förhoppningsvis också kommer att bidra till.

Mer läsning

Annons