Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En lärare som på egen hand rättar sina egna elevers prov är den sämsta modellen vid nationella prov.

När betygen blir viktigare som mätinstrument och skolor konkurrerar om eleverna får de nationella proven en viktig roll. Men de får samtidigt inte styra för mycket av ämnesundervisningen.

Annons
Svårbedömda. Bilden visar elever som pluggar för de nationella proven. Skolinspektionen pekar åter på att det är svårt att få likvärdiga ¿betyg.foto: scanpix

Ju mer vikt som läggs vid betygsättning av svenska elevers skolprestationer, desto ¿viktigare att de är likvärdiga. Fullständig rättvisa är en utopi eftersom enskilda lärare alltid kommer att bedöma svårpreciserade prestationer lite olika. Men mer kan göras för mer rättvisande betyg.

Utformningen av de nationella proven är en del i det arbetet. På fredagen publicerade Skolinspektionen en jämförelse mellan ¿skolornas rättning av de nationella proven och Skolinspektionens omrättningar.

I grova drag kan sägas att prov i engelska och framför allt svenska rättas på väldigt ¿olika sätt och att många lärare ger högre provbetyg än Skolinspektionen. Bedöm-ningarna av uppsatsliknande uppgifter skiljer sig allra mest mellan skolorna. Generellt skiljer sig också friskolornas provbetyg mer från myndighetens bedömningar än vad de ¿kommunala skolornas gör.

Det är inte särskilt förvånande. Det är ¿lättare att bedöma faktakunskaper än ¿elevens egna funderingar och formuleringar.

På de tre år som Skolinspektionen genomfört dessa granskningar har ingen märkbar förbättring skett. Landets lärare fortsätter att göra helt olika bedömningar. Det bekräftar vad vi redan vet: betyg speglar inte bara ¿faktisk kunskap, utan beror också på vilken skola eleven går på.

Ska vi då fortsätta med detta krångliga provsystem när det ändå inte tycks ¿garantera likvärdighet? Finland brukar ses som ett föredöme i skolpolitiken. Där finns inga nationella prov.

Men i det svenska systemet behövs ¿proven. Annars skulle skolorna än mer ¿frestas att konkurrera med att ge eleverna bra betyg. Det fria skolvalet och betygens betydelse vid urval för vidare studier gör att betygen måste vara så rättvisa och jämförbara som möjligt.

Men Skolinspektionen måste också fortsätta med sina omfattande granskningar. Skolor som avviker för mycket bör inte lämnas i fred.

Skolinspektionen föreslår att uppsats-¿delarna helt enkelt plockas bort. ¿Myndigheten anser att det är för svårt att säkerställa ens en något sånär likvärdig bedömning, Samtidigt är uppsats- och essäskrivning en oerhört viktig färdighet på studieförberedande program; utan att också den testas förlorar proven ¿relevans.

I Skolinspektionens rapport finns en analys av resultaten gjord av statsvetarna Jonas Vlachos och Björn Tyrefors Hinnerich. De påtalar bland annat två saker som kan göra rättningarna mer likvärdiga. Dels att lärare hjälps åt att bedöma proven, dels att det införs mer av externa rättningar. En lärare som på egen hand rättar sina egna elevers prov är den sämsta modellen. För att underlätta att fler lärare involveras i rättningen av varje prov bör proven datoriseras.

Problemen uppstod inte över en natt och de tar tid att komma tillrätta med. Skol-¿inspektionen måste fortsätta att sätta ¿tummen i ögat på skolor som konsekvent är för generösa. Lärare och skolor måste börja samarbeta mer kring rättningarna. Det minskar frestelsen för lärare att felaktigt gynna egna elever och den egna skolan.

Som så ofta finns en målkonflikt. Den viktiga friheten för lärarna att utforma undervisningen måste vägas mot behovet av rättvisa och jämförbara betyg.

Mer läsning

Annons