Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En modell vore att kombinera mer av centrala insatser med att återinföra kommunala poliser.

Polisen får kritik från olika håll för att inte vara effektiv och för att vara dålig på att utreda när de egna gör fel. Nu gäller det att värna allmänhetens stora förtroende.

Annons
Behöver vårdas. Kritik av resultat och interna utredningar kan hota dagens höga förtroende för polisen.

I dag svarar länspolismästare Lars Hallberg på nyhetsplats om VLT:s artikelserie om bristerna i polisens internutredningar. Han tror inte att poliser stjäl och menar att det är en myt att poliser håller varandra om ryggen. Förr kunde det vara så, men nu är polisen mycket mer uppmärksam och tydlig med att straffa poliser som inte sköter sig.

Något annat kan inte heller länets ansvarige polischef säga. Mätningar visar att de flesta håller med om att polisen är att lita på. Den tillhör de samhällsinstitutioner som har högst förtroende. I SOM-institutets återkommande mätningar är det alltid många fler som har förtroende för polisen än som uttrycker misstro. I årets mätning var det bara sjukvården som hade högre så kallad förtroendebalans.

Det är lätt att förstå. Poliser måste ingripa i farliga situationer, sådana vanliga människor helst vill undvika. Man vill inte bli bestulen, hotad, lurad, slagen eller råka ut för trafikolyckor. Men om det händer är det viktigt att kunna få hjälp och stöd. Därför är det lätt att känna sympati för poliserna och deras arbete.

Samtidigt finns tecken på problem som kan hota dagens viktiga och höga förtroende för polisen. Fler än VLT har lyft fram att så få fall av interna utredningar leder till åtal. Här finns krav från flera håll på att en från polisen helt oberoende myndighet ska utreda när det riktas interna misstankar.

Polisfacket anser dock å sin sida enligt ett inlägg på VLT:s debattsida att den interna anmälningsfrekvensen har ökat och många poliser därför mår mycket dåligt. Det kommer krav på omplacering av de misstänkta, medan misstänkta höga chefer sägs få vara kvar på sina poster.

Alliansregeringen har byggt ut, poliserna har blivit 3000 fler . Men från olika håll kommer kritik för bristande effektivitet. Poliser klagar själva över att riktlinjer gör att brottsbekämpning som ser bra ut i statistiken prioriteras trots att andra insatser kan vara viktigare.

Polisen är en av landets största statliga verksamheter med närmare 30 000 anställda. Varje län utgör ett eget polisdistrikt. Flera andra offentligt drivna verksamheter har på senare år utsatts för konkurrens genom upphandling eller kundval. Det kan göra det lättare att jämföra effektivitet och föreslå förbättringar.

Polisen kan dock inte konkurrensutsättas Statens våldsmonopol måste upprätthållas. Inte ens annars glödande marknads-förespråkare brukar vilja upphandla polistjänster från privata företag eller låta ”kunderna” välja mellan konkurrerande ”polisbolag”.

Därför måste polisens arbete i stället förbättras genom insyn och administrativa förändringar. Regeringen har tillsatt en utredning om polisens organisation. Från flera håll finns förslag om att slå ihop de 21 länsorganisationerna till en central organisation för att bli mer effektiv och slippa dubbelarbete. I en sådan modell blir det naturligt att ha en fristående myndighet för internutredningar

Det gäller dock att undvika långtgående centralisering, där polisen upplevs som länge bort från medborgarna. En modell vore att kombinera mer centrala insatser med att återinföra kommunala poliser. Det kunde ge det riktigt lokala polisarbetet en stark förankring bland kommuninvånare och lokala politiker.

Mer läsning

Annons