Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En skola som missar att fånga upp sina elevers extra behov, av vilken sort det vara må, är ingen bra skola.

Det är inte alldeles snyggt att komma med ett förslag till nytt betygssystem först nu, så oppositionen har visst fog för sin kritik. Men surheten över ett icke infriat vallöfte får inte överskugga vad förslaget – om det genomförs – faktiskt kan innebära för kunskapsinhämtning och måluppfyllelse.

Annons
Sent ute. I mandatperiodens elfte timme lägger skolminister Jan Björklund fram regeringens förslag till nytt betygssystem.

Så kom det då äntligen – förslaget till nytt betygssystem. De borgerliga lovade redan inför förra valet att införa betyg från sjätte klass och en betygsskala i fler steg än i det nuvarande om de fick förtroendet att regera Sverige de kommande fyra åren. Nu, i mandatperiodens elfte timme, kommer förslaget.

Från de båda lärarförbunden är reaktionerna blandade. Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, gläds åt att för-slaget äntligen kommer och påpekar dess-utom i sitt pressmeddelande att de från förbundets sida har arbetat för betyg från årkurs 6 sedan 2002. Kollegan på Lärar-förbundet, Eva-Lis Sirén, menar att det här med införa betyg två årskurser tidigare inte är någon stor fråga för förbundet. Hon påpekar i sin tur att betyg i sig inte ökar elevernas kunskaper men ”kan fungera som kompass till de politiker som ska styra skolans resurser.”

Det är just det som är grejen. Har man tydliga indikationer för hur det går för eleverna kan man tidigare än i dag sätta in extra stöd åt dem som behöver det och extra stimulans för dem som behöver det. En skola som missar att fånga upp sina elevers extra behov, av vilken sort det vara må, är ingen bra skola. Är man dessutom van att få betyg redan i årskurs 6 behöver det inte bli så stressande och ångestladdat med de betyg man ska söka till gymnasiet på.

Kritiken från oppositionen lät inte vänta på sig – trots att den rödgröna trojkan faktiskt inte vet hur den skulle ställa sig till det nya betygssystemet om den vinner valet i september.

Socialdemokraterna är ensamt bland oppositionspartierna om att acceptera betyg lägre ned i årskurserna. Miljöpartiet ägnar sig åt ordvrängeri och vill ha ”skriftliga omdömen” i stället för betyg. Vänsterpartiet vill inte ha någotdera, bara ett betyg efter avslutad utbildning. (Det är så dags då...)

Alldeles snyggt är det dock inte att komma först nu med förslaget till nytt betygssystem. Inte när det var ett löfte från val-rörelsen att det skulle införas under mandatperioden. Men nu är det som det är och då får man ta ställning det som ligger på bordet. Surheten över att de borgerligaåteranvänder ett icke infriat vallöfte får inte överskugga vad förslaget faktiskt kan innebära för kunskapsinhämtning och måluppfyllelse. Vad och hur mycket barnen lär sig i skolan samt på vilket sätt de gör det måste trots allt vara det primära.

Alla elever är olika, det går inte att komma ifrån. En del behöver mer tid på sig att lära, andra mindre. En del behöver andra metoder för inlärning för att komma i mål, en del behöver extra utmaningar för att lusten att lära inte ska falna. Ju förr man kan sätta in resurser för att eleverna ska få de nödvändiga grunderna för allt annat lärande, desto större är chansen att grunden inte saknar viktiga byggstenar när det är dags att gå vidare till gymnasiet.

Det har sagts förut och tål att sägas igen: det håller inte att gymnasiet ska bygga klart den grund som nio års grundskola har misslyckats med. Med ett tydligare betygssystem ökar förutsättningarna för grundskolan att lyckas med sin uppgift.

Mer läsning

Annons