Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En valutaunion verkar kräva mer ekonomisk samordning än vad som gällde när euron infördes.

Regeringen hade inget annat val än att tacka nej till europakten. Den kan vara på väg att förlora kontrollen över EU-politiken.

Annons
Festen är över. I går firade irländare världen över S:t Patricksdagen, men de svåra ekonomiska problemen i Irland och andra euroländer leder till beslut om mer samordning och central kontroll.foto. scanpix

I går firade irländarna S:t Patricksdagen med sedvanliga grönklädda parader och kanske en och annan Guinness. Men det vardagliga livet präglas inte bara i dag av en ”dagen efter”-känsla i Irland. Från att ha varit ett fattigt land i Europas utkanter förvandlades Irland till ”den keltiska tigern” med snabb ökning av välståndet. För första gången blev Irland ett land man invandrade till.

Irland var också angeläget om att komma ifrån det starka brittiska inflytandet och anslöt sig till euron. Men finanskrisen slog hårt och nu är landet i praktiken under Internationella valutafondens (IMF):s och EU:s förmyndarskap. De tidigare regeringspartierna blev nästan utplånade i valet, men den nya regeringen kan i praktiken inte ändra de grundläggande villkoren för IMF/EU:s stödpaket. När Irland inte ville höja sin låga bolagsskatt blev det nej till förmånligare lånevillkor från EU.

Nu är det fler euroländer än Irland som har stora ekonomiska problem. Det verkar som en valutaunion kräver mer ekonomisk samordning än vad som gällde när euron infördes.

Därför har flera beslut fattats om att göra det möjligt för utsatta länder att låna, men kraven på finanspolitisk ordning och reda har skärpts. Sverige har å ena sidan kunnat glädja sig åt att uppfylla kraven, men har å andra sidan som icke euromedlem inte berörts i lika hög grad.

Nu har euroländerna enats om en pakt för att stabilisera euron. Icke-euroländer erbjuds att vara med om de vill. Från början innehöll förslagen till pakt tvingande regler om sådant som lönebildning, pensioner eller flexiblare arbetsmarknad. I slutänden mjukades kraven upp, men EU-kommissionen ska ha en övervakande roll.

Alla de tre stora fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco har protesterat mot pakten och menar att den kan ge EU makt över den svenska lönebildningen. I går kom besked från finansutskottet att Socialdemokraterna inte tycker att Sverige skall ansluta sig. Moderaten Anna Kinberg Batra tycker att det finns skäl att avvakta, medan Folkpartiet tycker att Sverige redan nu bör gå med i europakten.

Den danska regeringen vill att Danmark ansluter sig och ser där ut att ha stöd av Socialdemokraterna. De fackliga organisationerna tror att den nordiska avtalsmodellen inte behöver hotas.

Som så ofta när det handlar om kompromisser på EU-nivå går det att dra olika slutsatser om samma dokument. Danmark har dock med sin fasta växelkurs mot euron starkare skäl att ansluta sig. Den danska linjen i dag kan sägas kombinera nack-delarna med att stå utanför euron utan att få fördelarna en flytande växelkurs kan ge.

Det verkar logiskt att Sverige inte går med. Det var ändå nejsidan som vann folkomröstningen och den argumenterade emot central EU-kontroll över ekonomin. Så länge Sverige står utanför euron finns därför skäl att inte binda upp oss för centrala lösningar som kan krävas för att stabilisera valutan.

Oavsett innehållet i sak innebär går-dagens besked ett allvarligt nederlag för regeringen. Den kan inte avgöra en så central politisk och ekonomisk fråga som anslutning till europakten. Den samlade oppositionen blockerar ett inträde alldeles oavsett vad regeringspartierna tycker. Kontrollen över EU-politiken är hotad.

Mer läsning

Annons