Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett eventuellt överskott av läkare kommer alltid att vara bättre än dagens underskott.

Effekterna av läkarbristen börjar märkas i Västmanland. Både nationella och regionala krafttag behövs. Viktigast är att utbilda fler läkare.

Annons
Bristyrke. De kommande decennierna beräknas personalbehovet inom sjukvården och äldreomsorgen att öka med närmare 50 procent. foto: scanpix

Att det råder läkarbrist i Sverige är ingen nyhet. Vi vet också att situationen till stor del har orsakats av Läkarförbundet som under 1990-talet aktivt arbetade för att minska antalet platser på läkarlinjen. Detta trots att ett flertal rapporter redan då varnade för en framtida läkarbrist. Skandalen avslöjades av Uppdrag granskning 2009.

I dag har situationen förvärrats. Enligt en prognos från Socialstyrelsen kommer Sverige att behöva 4 000 nya läkare de närmaste åren. En siffra som är svårsmält om man betänker att det i dagsläget totalt finns 31 800 yrkesverksamma läkare i Sverige. Bakgrunden till den ökande läkarbristen är, förutom för få utbildningsplatser, stora pensionsavgångar i kombination med att vi lever allt längre.

I Dagens Nyheter, som beställde prognosen, kunde vi i maj också läsa att efterfrågan på specialistläkare är allra störst.

Konsekvenserna av läkarbristen har också blivit mer märkbara. Inte minst i Västmanland där både vårdsökande och personal har klagat. Efter att två psykiatripatienter begått självmord valde en kvinna att Lex Maria-anmäla landstinget. I den följande utredningen fick psykvården i Västerås skarp kritik från Socialstyrelsen. Chefen för vuxenpsykiatrin skyllde på resursbristen i öppenvården. Till VLT sade hon ”Vi har läkarbrist och det är svårt att få tag på läkare”.

Cancerpatienter har också drabbats av läkarbristen. Förr behövde patienter bara vänta ett par dagar för att få svar på sina cancerprov. I dag kan väntetiden vara så lång som en månad, vilket i vissa fall, till exempel vid hjärntumörer, kan minska chanserna till tillfrisknande. Cancerfonden har konstaterat att det finns 189 heltidspatologer, men att minst hundra till behövs.

För att råda bot på läkarbristen tvingas många landsting ta in hyrläkare. Det resulterar i stora kostnader för landstingen och stora inkomster för bemanningsföretagen. För att slippa utgifterna har en del län tagit till mer innovativa strategier.

I Gävleborg erbjuds specialistläkare som skriver på ett ettårskontrakt en bonus på 200 000 kronor. Det låter mycket, men motsvarar endast månadskostnaden för en hyrläkare.

I Västmanland har man en mer långsiktig plan. Här försöker man locka svenska läkarstudenter som utbildar sig i Polen att göra sin praktik på Centrallasarettet i Västerås. Förhoppningen är att studenterna sedan ska söka sig tillbaka till regionen när de är färdiga med sina utbildningar.

Dessa initiativ bådar gott och visar på handlingskraft. Men det räcker inte. För att komma åt läkarbristen krävs också nationella åtgärder. Till exempel måste man effektivisera etableringsprocessen för utländska läkare som flyttar till Sverige. Enligt en granskning som Riksrevisionen gjort tar det i snitt sex år innan en allmänläkare som kommer från ett land utanför EU får sin svenska läkarlegitimation. För en specialistläkare tar det sedan nästan tre år att få ett svenskt specialistintyg. Detta är oacceptabelt i ett land där det är akut brist på specialistläkare.

Den viktigaste och mest självklara åtgärden måste dock vara att utbilda fler läkare. Det finns egentligen ingen anledning till att inte öka antalet utbildningsplatser. Ett eventuellt överskott av läkare kommer alltid att vara bättre än dagens underskott.

Mer läsning

Annons