Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett land som Sverige, med låg statsskuld och stabila statsfinanser, behöver hjälpa till och stimulera efterfrågan.

Regeringen har ändrat tonläge i den ekonomiska politiken. Åtgärder för att möta krisen i Europa går före omsorg om budgetmålet.

Annons
Nya tongångar. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd presenterade regeringens budget vid ett möte på Bombardier i Västerås. Tonvikten ligger på satsningar, bland annat inom hennes område, för att möta krisen i eurozonen.

Förr var spänningen stor inför finansministerns presentation av budgeten. Men i går fanns inga nyheter om konkreta satsningar när finansminister Anders Borg debatterade i riksdagen eller svarade på journalisternas frågor. Regeringen har valt att dag för dag lämna ut budgeten bit för bit. Det ger mer medieutrymme för enskilda satsningar, men försvårar möjligheten till en helhetsbedömning av budgetförslagen.

Det mest intressanta var därför den ¿allmänna bedömningen av det ekonomiska läget. Regeringen ser en uppbromsning, men tror att tillväxten tar fart igen nästa år. Därför menade finansminister Anders Borg att det finns utrymme för och behov av insatser för att hålla upp efterfrågan och bekämpa arbetslösheten.

Flera av förslagen på 23 miljarder kronor ska skapa fler jobb och stimulera tillväxten på längre sikt. Flest miljarder går till att ¿sänka bolagsskatten, något som tillsammans med ett investeringsavdrag ska göra det lättare att driva företag i Sverige. Forskningsanslag samt pengar till infrastruktur som vägar och järnvägar ska stärka ekonomin.

Där finns även satsningar och förbättringar som ger mer direkt lindring för utsatta grupper. Det handlar om utbildningsplatser för unga för att minska ungdoms-¿arbetslösheten, åtgärder för långtidsarbetslösa. Där finns flera insatser för att förbättra integrationen av de allt fler nyanlända invandrarna och flyktingarna.

Pensionärerna får lite lägre skatt och bostadstillägget höjs. Den lägsta nivån i föräldraförsäkringen höjs, liksom barntillägget för studerande. Det bör göra det lättare att förena barn och studier, vilket är angeläget när inträdet på arbetsmarknaden sker senare än förr.

Det finns goda motiv för en mer expansiv politik. Inom eurozonen ska land efter land genomföra hårda besparingar trots att arbetslösheten redan är hög. Åtstramningskraven kan sammantaget vara för hårda, men flera av länderna har så stora underskott att deras manöverutrymme är begränsat.

Alla bör dock inte strama åt samtidigt, några måste hålla uppe efterfrågan för att hindra att nedgången sprider sig. Det handlar främst om att Tyskland och de andra euroländerna med hyfsad ekonomi måste öka efterfrågan och höja lönerna för att ge krisländerna draghjälp. Men även ett land som Sverige, med låg statsskuld och stabila statsfinanser, behöver hjälpa till och stimulera efterfrågan.

Därför var det andra tongångar från regeringsföreträdarna. De talade om att det ¿behöver satsas i dåliga tider, trots att en hel del experter varnar för att det beslutade överskottsmålet inte nås. Det varnas också för att regeringens prognoser är väl ¿optimistiska. Skulle de inte stämma kommer statsfinanserna att försämras.

Socialdemokraterna hade det inte lätt. Regeringen har genom infrastruktursatsningarna och åtgärderna mot arbetslösheten lagt sig nära vad Socialdemokraterna själva tidigare hade föreslagit.

De kritiserade regeringen både för att äventyra överskottsmålet och för att inte göra tillräckligt mot arbetslösheten. Den kritiken går inte riktigt ihop. Social-¿demokraterna vill sänka bolagsskatten, men inte lika mycket som regeringen. ¿Skillnaderna i den ekonomiska politiken ter sig därför i dag som små mellan regeringen och Socialdemokraterna

Mer läsning

Annons