Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finanskris, inhemska obalanser och dyra krig har tillsammans drivit upp budgetunderskott och statsskuld. USA ter sig därför i dag mer slitet och krigstrött än för tio år sedan.

USA har haft framgångar i kriget mot terrorismen, men som helhet står landet svagare i dag än för tio år sedan. Kina framträder alltmer som en ekonomisk stormakt.

Annons
Ändrade historien. Det andra flygplanet är på väg att träffa skyskrapan den 11 september.foto: scanpix

De flesta minns, likt de som i dag tillfrågas på nyhetsplats, vad de gjorde och hur de reagerade inför terrordåden den 11 september. Attackens fruktansvärda effekter och räddningsarbetet kunde följas på ett sätt som är ovanligt för krig och förödelse.

Offren för krigen i Irak eller Afghanistan är betydligt fler än de närmare 3000 döda i terrordåden den 11 september. Men för USA var terrordåden traumatiska. Allt sedan början på 1800-talet har USA undsluppit attacker på det egna territoriet. Efter kommunismens fall i Sovjet och Östeuropa framstod USA som den helt dominerande världsmakten såväl militärt som ekonomiskt under 1990-talet.

Ändå kunde en liten grupp fanatiker slå till inne i landet och orsaka stor skada och många döda. Det förklarar den starka reaktionen där terrorbekämpning genom militära insatser och ökad kontroll av människor prioriterades.

USA angrep talibanerna i Afghanistan för att de skyddade terrornätverket Al Qaida. Där fanns en stark internationell uppbackning för insatsen, svenska och andra internationella trupper är alltjämt verksamma i Afghanistan.

När USA även angrep Saddam Hussein i Irak var det internationella stödet svagare, i synnerhet när det visade sig att Irak inte hade massförstörelsevapen eller samarbetade med terrornätverket al-Qaida. Men få beklagade att Saddam Hussein, en av världens mest brutala härskare, störtades.

Det har förekommit fler avskyvärda terroraktioner, men de muslimska terroristerna har försvagats. I år dödade USA nätverkets ledare Usama bin Ladin.

Muslimer i Europa och USA har vittnat om ett hårdnande klimat, där de upplever sig som ifrågasatta och orättvist kopplas till terror och fanatism. Å andra sidan har till exempel USA fått två muslimska kongress-ledamöter. I flera arabländer har folkliga protester drivit bort korrupta förtryckare.

USA anser sig vara i krig mot terrorismen. Detta tioåriga krigstillstånd har stått supermakten dyrt. Gränskontroller har skärpts, vilket kostar pengar för varuhandeln och gör landet mindre attraktivt för människor från andra länder.

Övervakningen av människor har byggts ut och andra länder har fått anpassa sig till amerikanska krav. Den utbyggda säkerheten kostar både tid och pengar.

USA är alltjämt helt dominerande när det gäller militär förmåga, men har tappat i ekonomisk styrka. Det är besvärligt att driva flera krig samtidigt.

Den politiska ledningen i USA ville eller förmådde inte betala för krigen genom höjda skatter eller inhemska nedskärningar. Finanskris, inhemska obalanser och dyra krig har tillsammans drivit upp budget-underskott och statsskuld.

USA ter sig därför i dag mer slitet och krigstrött än för tio år sedan. Kampen mot terrorismen har fläckat anseendet genom avslöjanden om övergrepp.

Underde senaste tio åren har andra ekonomiskt starka länder vuxit fram. USA och Europas dominans är på väg att försvinna. Främst är det Kina som är på väg att ekonomiskt växa i fatt USA.

Den här utvecklingen hade skett även om 11 septemberattackerna inte hade ägt rum. USA:s kostsamma överreaktion har dock påskyndat utvecklingen mot flera maktcentra i världen.

Mer läsning

Annons