Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Finanspolitiska rådet har rätt i att föreslå en bred förändring av skatterna"

Mönstret går igen. Politiker gillar när när Finanspolitiska rådet håller med dem och avvisar kritik från samma råd.

Annons
Inte populärt. Höjd matmoms går inte att genomföra om inte bidrag och andra skatter ändras samtidigt.

Reaktionerna på Finanspolitiska rådet synpunkter och förslag var de väntade. Rådet består av kända ekonomer och tidigare politiker med ekonomisk bakgrund, som Lars Tobisson (M) och Erik Åsbrink (S). Det lämnar varje år en ekonomisk utvärdering av regeringens finanspolitik och lämnar förslag på åtgärder.

Egentligen är det principiellt tveksamt med en myndighet som inte har någon annan uppgift än att ha åsikter om regeringens politik. Men i praktiken innehåller rapporterna intressanta synpunkter. Finanspolitiska rådet har letts av den respekterade professorn Lars Calmfors och har långt ifrån alltid uppskattats av finansminister Anders Borg.

Årets rapport var inget undantag. Rådet påpekade att jobbskatteavdrag och försämrad a-kassa har hållit tillbaka lönerna, något regeringen tidigare inte har velat erkänna. Effekten hade blivit fler jobb och att Sverige klarade finanskrisen bättre än väntat.

Där fanns varningar om att regeringens så kallade reformutrymmet delvis skapas genom att sådant som barnbidrag, a-kassa eller sjukersättning inte följer lönerna och därmed i smyg urholkas år från år. Om bidragen inte ska fortsätta att halka efter bör regeringen vara försiktig med nya stora skattesänkningar.

Värnskatten, den extra skatten på högre inkomster, ville Finanspolitiska rådet hellre ta bort än att fortsätta med jobbskatteavdrag. Momsen borde bli mer enhetlig och en löpande fastighetsskatt återinföras.

Sänkt restaurangmoms fick tummen ned. Detta är återkommande åsikter från ekonomhåll. Finanspolitiska rådet vill ha en ny skattereform för att få ett mer enhetligt och överskådligt system.

Finansminister Anders Borg gillade berömmet om att att krisen hade klarats bra och att jobben kunde bli fler och arbetslösheten minska. Men han var emot alla förslag om förändrade skatter, oavsett om det handlade om värnskatt, moms eller fastigheter. Kritiken om reformutrymme och risk för försvagade statsfinanser avvisades också av Borg.

Socialdemokraternas talesperson i ekonomiska frågor, Tommy Waidelich, instämde för sin del i kritiken mot den ”ensidiga” politiken med stora skattesänkningar. Rådets bedömning att regeringens reformer hade minskat arbetslösheten och förbättrat statsfinanserna fick däremot inget beröm från Socialdemokraterna. Waidelich gillade förslaget om en ny bred översyn av skattesystemet.

Reaktionerna visar att Finanspolitiska rådet har rätt i att föreslå en bred förändring av skatterna. 1990-talets skattereform har urgröpts steg för steg, undantagen och särlösningarna har blivit fler och fler. Det blir då politiskt nästan omöjligt att rulla tillbaka något enstaka steg.

I dag skulle knappast någon införa en ”värnskatt” på högre inkomster, men den är svår att ta bort då bara de bättre avlönade får del av skattesänkningen. Låga löpande fastighetsskatter och höga reavinstskatt med krångliga uppskovsregler är ingen höjdare, men svår att ändra då det kunde leda till höjd skatt för villaägare. Mer enhetlig moms kan synas förnuftigt. Men att nu höja till exempel matmomsen skulle drabba familjer med lägre inkomster. Därför behöver skatterna göras om i ett svep.

Mer läsning

Annons