Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finland fyller 100 – Toini är jämnårig med Finland

Annons

Det är jubileumsår för Finland. Den 6 december 1917 utropades Finland till en självständig stat. I en lägenhet i Örebro bor Toini Laaksonen. Hon är jämngammal med sitt hemland Finland – 100 år.

Toini Laaksonen föddes den 13 januari 1917. Knappt elva månader senare förklarade sig Finland självständigt. Toini Laaksonen syntyi13. tammikuuta 1917. Noin 11 kuukautta myöhemmin Suomi julistautui itsenäiseksi.

Hon tar sig fram med en rollator. Synen har blivit sämre. Men jag skulle verkligen inte gissa på att kvinnan framför mig är 100 år gammal. Hennes minne är kristallklart. Nyfikenheten driver henne att forska vidare kring sin familjs historia.

– Jag väntar på svar och hoppas på att kunna kartlägga min familj tillbaka till 1600-talet, säger hon.

Toini Laaksonen föddes den 13 januari 1917, den äldsta i en syskonskara på fyra. Då var Finland fortfarande ett storfurstendöme inom Ryssland. I mars samma år störtades tsaren och i november tog kommunisterna under ledning av Lenin makten i en statskupp i Sankt Petersburg. I den ryska röran passade Finland på att förklara sig självständigt. Det var den 6 december 1917. Då var Toini Laaksonen elva månader gammal.

En kvinna sörjer sin son som stridit på den röda sidan underfinska inbördeskriget.

Fångar från den röda sidan i inbördeskriget förs genom Helsingfors.

Men det självständiga Finland fick inte någon bra start. Redan i januari 1918 utbröt inbördeskriget mellan "de röda" och "de vita". I Helsingfors utropades "Finlands socialistiska arbetarrepublik". I Vasa samlades "de vita" under ledning av Carl Gustaf Mannerheim, en finlandssvensk som tidigare varit rysk officer. Kriget slutade i maj med seger för den vita sidan.

– Pappa behövde inte välja sida. Han kunde vara kvar och driva sin bondgård, säger Toini Laaksonen.

Pappan skaffade sig ett extraknäck, vid sidan av bondgården. Han transporterade fångar till och från rättegångar och häkten. Och när hon var tio år gammal fick Toni börja hjälpa till med fångtransporterna. Bland annat den lilla detaljen att skriva på utlämningskvitton som bekräftade att en fånge hade tagits emot. Hemma på bondgården fanns det en liten finka med plats för tre fångar – där kunde de sitta i upp till en vecka, i avvaktan på att transporteras vidare.

– Det ledde till att jag träffade olika nationaliteter. Det var bland annat ryssar och ester. Och jag fick inställningen att det finns bra och dåliga människor bland alla nationaliteter.

– Det var både män och kvinnor. Någon gång när pappa skulle lämna en kvinnlig fånge så skämtade han som tog emot – och ställde frågan om det var jag eller den andra kvinnan som skulle tas emot.

1939 arbetade Toini Laaksonen som servitör vid personalmatsalen på en gummifabrik. Där tillverkades bland annat gasmasker. I oktober samma år framförde Stalin en rad krav på Finland. Bland annat att Sovjet skulle få arrendera en flottbas i Hangö, att gränsen vid Karelska näset skulle flyttas västerut och att Finland skulle överlämna några öar i Finska viken till Sovjetunionen. Den finska regeringen lade fram kompromissförslag som avvisades av Stalin. Den 30 november gick sovjetiska trupper till attack mot Finland.

En kvinna med sina tillhörigheter efter att ryska planbombat Tammerfors i januari 1940.

Fältmarskalk Gustaf Mannerheim följer striderna vid floden Syvöri i Östkarelen under finsk-rysk-tyska kriget 1941.

Efter kriget reglerades Finlands förhållande tillSovjetunionen av en vänskaps- och biståndspakt. På bilden: Finlands presidentUrho Kekkonen och Sovjets ledare Leonid Bresjnev.

– Det snackades mycket om risken för krig. Men vi tog det inte riktigt på allvar förrän det inträffade, säger Toini Laaksonen.

– Gummifabriken bombades och brann upp. Men vi som jobbade där fick var sin gasmask.

Stalin lät utropa en kommunistisk lydregim i den lilla orten Terojoki på gränsen mellan Finland och Sovjetunionen. Han trodde att motsättningarna mellan de "röda" och de "vita" skulle flamma upp igen och att "arbetarklassen" i Finland skulle göra uppror. Men den ryska attacken fick motsatt effekt. Vinterkriget svetsade samman Finland. Här grundmurades en motvilja mot Sovjetunionen som skulle prägla Finland under flera årtionden.

Toini gifte sig 1940. Och 1941 hamnade Finland i krig igen. Den här gången gick Finland till angrepp mot Sovjetunionen i ett krig som samordnades med Tyskland. Syftet var att återta de områden som Sovjet ockuperade efter vinterkriget.

– Det var ingen stor överraskning, säger Toini Laaksonen.

– En del soldater hann inte komma hem mellan vinterkriget och fortsättningskriget.

Toini fick göra extra tjänst för staten under krigsåren. Uppgift: Att hugga ved som skulle levereras till staten.

1944 kapitulerade Finland för Sovjetunionen – och lovade dessutom att driva bort de tyska trupperna från Finland. Fortsättningskriget övergick i Lapplandskriget. Så i någon formell mening förlorade Finland kriget. Men Finland fick behålla sin självständighet, till skillnad från de baltiska grannländerna.

1947 skiljde Toini sig från sin första make.

– Det var inte världens roligaste sak att göra på den tiden. Många i omgivningen tyckte att man skulle fortsätta även om man inte kunde komma överens.

1950 gifte hon sig igen, med Heikki som var byggnadsarbetare.

1954 flyttade hon till Sverige och Örebro. Heikki höll på med ett bygge, så han kom ett par månader senare. Men varför blev det just Örebro?

– Jag åkte med en kompis. Hon kände till Örebro och visste att det gick att få tag i lägenheter. Jag var nyfiken. Och till Sverige var det enkelt att flytta.

Hon jobbade först på skofabriken. Sedan diskare på Frimis. Så småningom började hon på kartongfabriken. Där blev hon kvar tills hon gick i pension.

Det är naturligtvis något speciellt att Toini fyller 100 år samma år som Finland fyller 100 år. Hon föddes som rysk medborgare, växte i det nyligen självständiga Finland och bor nu i en lägenhet i Örebro.

Tarja Halonen blev Finlands första kvinnliga president år2000. Hon sommarpratar i Sveriges Radio den 6 augusti.

Nokias gamla telefon 3310 återlanseras.

Finland och Sverige är två länder som står varandra nära, både i vardagen och politiskt. 675 000 personer i Sverige är första, andra eller tredje generationen finländare. Sverige och Finland utvecklar ett nära samarbete om en så känslig fråga som försvaret.

Men det är också två länder som är väldigt olika.

Finska språket är något helt annat än svenskan – och språket har betydelse för folksjälen.

Sverige kunde för tre år sedan fira 200 år av fred. Finland utkämpade tre krig under 1900-talet.

Finska företagsledare bedriver i högre grad "management by perkele", medan svenska företagsledare arbetar mer med förankring och utredningar.

Finland har ungefär samma politiska partier som i Sverige. Men Sverige präglas fortfarande av blockpolitik, medan alla partier kan regera med alla i Finland.

För Sverige var det nordiska samarbetet något som vi kunde utveckla för att det var allmänt trevligt och bra för ekonomin. För Finland hade det en säkerhetspolitisk dimension. Det var ett sätt att närma sig Västeuropa, utan att förarga stormakten i öster. I det nordiska samarbetet ingick bland annat en fri arbetsmarknad – så hundratusentals finländare kunde göra som Toini – söka sig till den svenska industrin som skrek efter arbetskraft.

Sverige gick med i EU av ekonomiska skäl. För Finland handlar det också om säkerhet.

Så Finland och Sverige är både förvånansvärt lika – och förvånansvärt olika. I det parlamentariska läge som Sverige befinner sig i skulle vi behöva lite mer finsk pragmatism. I de finska valrörelserna skulle jag gärna se lite mer ideologisk glöd.

I företag behövs ibland "management by perkele". Men det kan också krävas både långdragna utredningar och förankring i stället för förhastade beslut.

Att Toini och hundratusentals andra finländare bor i Sverige har berikat oss. Inte bara genom att de varit produktiva och betalat skatt, utan också för att de har erfarenheter som är annorlunda. Tack för det, Finland!

Mer läsning

Annons