Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finländska lärare får bestämma mer själva.

Betygen måste kontrolleras centralt, men annars behöver skolan mer lokal arbetsro

Annons
Staten och läraren. Betygsinflation måste kontrolleras, men annars behöver skolan arbetsro och mindre detaljstyrning uppifrån.foto: scanpix

En undersökning som Lärarnas Riksförbund presenterade i höstas visade att var femte lärare upplevt press från rektor att sätta högre betyg än vad det finns täckning för, kunskapsmässigt, hos eleverna. Var tredje av dessa pressade lärare gav efter för trycket.

Det är den allt hårdare konkurrensen mellan skolorna som ligger bakom trenden. En del skolor försöker på ohederligt sätt höja sitt anseende för att locka fler elever.

Det är fel på alla sätt och vis. Det är inte särskilt schysst mot de elever som faktiskt är värda sina betyg.

Det är inte schysst mot de elever som får för höga betyg heller. De har till synes tillräckliga kunskaper att klara sina studier men kan få ett bryskt uppvaknande när de inser att de inte har det. Detta kan leda till att de hoppar av sina studier, till en redan alltför hög ungdomsarbetslöshet. Det är svårt nog att för en ungdom med en slutförd gymnasieutbildning att få ett jobb. Det är ännu svårare för en som hoppat av.

Självklart är det också fel att skolor för-söker skaffa sig ohederliga fördelar i konkurrensen med andra skolor. I de flesta andra sammanhang kallas det för falsk marknadsföring och är inte tillåtet.

Detta fenomen är en del av det större problemet med betygsinflation. Antalet elever som går ut gymnasiet med toppbetyg ökar, utan att kunskapsnivån nödvändigtvis har höjts. Och högskolorna klagar på att många, formellt sett behöriga, studenter inte har de förkunskaper som krävs.

Ett sätt att komma åt falsk marknads-föring och betyg som inte speglar elevernas faktiska kunskaper är att hårdare kontrollera att skolorna sätter betyg i enlighet med resultaten på de nationella proven. Ännu bättre är om problemet attackeras från två håll, alltså även från universitet och högskolor.

Här är en långtgående central kontroll oundviklig. När betygen spelar en så viktig roll för vidare studier och för att få elever att välja skola måste allt tendenser till betygs-inflation hållas efter.

Men i övrigt gäller det att se upp med att ställa ständigt nya krav på lärare och skol-ledare.

DN:s förre chefredaktör Hans Bergström har i ett inlägg skyllt många av problemen på 1970-talets vänstervåg. Då undergrävdes respekten för kunskap och lärarens auktoritet samtidigt som lärarlönerna i jämlik-hetens namn tappade mark.

Lärarna har goda skäl att kräva högre lön, men yrket har också förlorat i respekt och möjlighet att arbeta självständigt. Finländska lärare har inte så mycket högre lön än svenska, men ändå lyckas Finland väl och många vill bli lärare.

I Finland bestämmer lärarna mer själva. I Sverige vill stat och kommun gärna styra och ställa. Enligt Hans Bergström kom Skolverket nyligen med ett 47 sidors (!) direktiv om hur lärarna ska planera och genomföra undervisningen.

Det är inte konstigt om många lärare klagar över att administration och uppgiftslämnande tar för mycket tid. Moderaterna hävdade nyligen klämkäckt i ett debatt-inlägg att IT kan minska lärarnas administrativa börda. Det stämmer nog, men då gäller det att inte utnyttja IT för att också lägga på mer administration. Förutsättningar finns nu för en bättre skola, men då krävs att skolan får mer arbetsro.

Mer läsning

Annons