Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler frågor än svar om Pisa

Det vore bra om en kommission går igenom problemen i skolan, men olika åsikter är en del av demokratin.

Annons
Enighet önskas. Många hoppas på enighet om skolan, och vill ha slut på ”parti- käbblet”. Men kan och bör partierna bli överens? Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Det är bra att de fallande resultaten i Pisa-rapporten skakar om. Men det är ändå svårt att se några självklara svar på vad som bör göras.

Det är gott om åsikter om varför svenska elever har fallit tillbaka i Pisa-undersökningen. Illa vore det annars, då resultaten har försämrats på alla områden. Men problemen skylls ofta på andra.

Flera experter i pedagogik har kopplat försämringen till det fria skolvalet, som sägs ha ökat skillnaderna mellan skolor i Sverige.

Däremot lyfter de inte fram problem i själva undervisningen, där pedagogiken kan ha större ansvar. Den svenska skolans satsning på självstudier, grupparbeten och att göra läraren till mentor anses av andra spela en roll för försämrade resultat.

Friskolorna är däremot övertygade om skolvalet snarast har varit positivt och söker problemen på andra håll. Andra lyfter fram kommunaliseringen som en stor bov och vill ompröva ”denna heliga ko”.

Nu verkar den föga helig. Flera partier, bland annat utbildningsminister Jan Björklunds folkparti, driver frågan om förstatligande.

Här är snarast frågan vad det egentligen innebär. Ska också förskolan för- statligas? Ska alla i dag kommunala skolor drivas av staten i framtiden? Om inte handlar det snarare om att införa mer riktade bidrag och tydligare styrande regler än att staten tar över driften.

Här finns utrymme för förändringar, med en större statlig roll. Men då gäller det att bli mer konkret om förändringen.

Andra länders resultat ger heller inga klara svar på vad som är fel i Sverige. Ostasiatiska länder har bäst resultat, men där varnas å andra sidan för hög press och demografiskt sammanbrott.

Den tidigare stjärnan Finland har tappat. I Dagens Nyheter lyfts Polens förbättrade resultat fram. Men i ett reportage framgår att läraryrket har låg status, och att det ska lämnas massor med rapporter till lokala byråkrater. Låter misstänkt bekant, men ändå går det bättre i Polen.

I Storbritannien har enligt Economist Nord-irland kvar den gamla urvalsskolan (grammar school), England har mer målstyrning och fritt skolval, medan Skottland har stark statlig styrning. Resultaten för alla tre är lika mediokra.

Nu väcks krav på en nationell kommission och på att alla ska sluta ”käbbla”. Det kan vara bra med en bra genomlysning. Men några enkla svar verkar inte finnas och det är inget fel med olika åsikter i en demokrati.

Mer läsning

Annons