Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Fler poliser i all ära, men det hjälper föga om de gör fel saker"

Polisen får ofta kritik för sin ”pinnjakt”. Kvantitet i stället för kvalitet är inte att använda tilldelade resurser på ett optimalt sätt.

Annons
Behöver förstärkning. Rikspolischefen Bengt Svenson önskar att han kunde få rekrytera personer med specialkompetens – också.

När den franska polisen hade punktmarkerat Muhammed Merahs tillhåll i 32 timmar utbröt skottlossning. Tyvärr fick de honom inte levande. Merah sköts i huvudet i samband med att han hoppade ut från ett fönster men polisen lyckades i alla fall få stopp på den man som under drygt en vecka spridit skräck i Toulouse.

Att spåra upp och konfrontera Merah tog troligtvis tusentals arbetstimmar och ingen skulle i dag komma på tanken att hävda att det var en felaktig prioritering.

Polisens verksamhet kan inte bara mätas i siffror och procentsatser. Den kan även värderas i förebyggande insatser – brott som inte begås och människor som slipper bli brottsoffer samt i vilka brott som prioriteras. Det är viktigare att stoppa en mördare än att bötfälla hundra bilister som kör några kilometer i timmen för fort.

I Aftonbladets granskning av den svenska polisen beskrivs den så kallade pinnjakten. Ett system där kvantitet går före kvalitet. Det innebär att det ser bättre ut att lagföra samma person för narkotikabrott flera gånger i veckan än att under en längre period hårdbevaka ett ungdomsgäng som langar kokain.

I en artikel berättar polisen Fredrik att utredningen av allvarligare brott, till exempel misshandel och våldtäkt, ibland får stryka på foten för att de statistiska målen omordningsböter och hastighetskontroller ska uppnås.

Det här är, milt uttryckt, inte en optimal användning av polisens resurser. För det saknas inte arbetsuppgifter för polisenatt ta tag i.

Rikspolischefen Bengt Svenson är välmedveten om detta och skrev på Svenska Dagbladets debattsida nyligen om att det behövs fler poliser. Inte bara poliser som syns ute i samhället utan också poliser med specialkunskaper för att hantera och utreda olika former av kriminalitet.

På Svensons önskelista står bland annat möjligheten att kunna rekrytera människor som har dessa specialkunskaper men som kanske inte nödvändigtvis behöver en hel polisutbildning för att verka inom sitt område. De ska självklart inte ha befogen-heter att arbeta med sådant som de inte har utbildning för, påpekar Svenson. Varje polis på sin plats, så att säga.

Det låter som ett betydligt bättre sätt att ta sig an polisens uppdrag än att räkna ”pinnar” och ett intressant annat sätt att se på utbildning och kompetens.

Inom vård och skola går utvecklingen mot att alla ska ha så hög utbildning som möjligt och intyg och legitimation till allt. Rikspolischefen vill göra tvärtom – rekrytera personer med efterfrågad kompetens i första hand, utan att kräva att de måste ha en fullständig polisutbildning för att jobba med det de har specialkunskaper för – utreda brottslighet inom it, miljö och ekonomi, till exempel.

Fler poliser i all ära, men det hjälper föga om de gör fel saker. Haffa fortkörare ser bra ut i statistiken men gör inga underverk för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten.

Vad hjälper det om man har 10 000 skedar om det är en kniv man behöver? (Fritt översatt från Alanis Morisettes låt Ironic från 1995: It’s like ten thousand spoons when all you need is a knife.)

Mer läsning

Annons