Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

För det är farligt om uppfattningen spridas att de rika och mäktiga har egna regler och att mutor är vanliga.

Korruptionen har inte ökat, även om enskilda muthärvor fått stor uppmärksamhet. Här gäller det att hålla garden uppe utan att överdriva problemens omfattning.

Annons
Ovanligt. Trots flera avslöjanden tyder studier inte på att mutor och korruption har blivit vanligare i Sverige.foto: VLT. s arkiv

Den senaste tiden har muthärvan i Göteborg fått stor uppmärksamhet. Det har satt blickpunkten mot mutor och korruption. Från olika håll krävs större insatser och strängare regler.

När politiker och andra makthavare, som nu Håkan Juholt (S), bryter mot eller slirar på regler för egen personlig vinning får de med rätta hård kritik och mycket negativ uppmärksamhet. Det var inte länge sedan kommun- och landstingspolitikernas pensionsvillkor granskades, där det fanns avskräckande exempel som när inkomster blev bolagsutdelningar för att samtidigt kunna behålla visstidspensionen.

Frågan är dock hur omfattande problemen är? I går skrev professor Claes Sandgren från Institutet mot mutor ett inlägg i Dagens Nyheter. Han hävdade att varken studier eller brottsstatistik tyder på att korruptionen h ar ökat i Sverige. Tvärtom visade flera inhemska och internationella studier att mutor och korruption är ovanligt i Sverige.

Sandgren varnade också för att bredda definitionen för korruption till att också i praktiken omfatta bedrägerier, stölder förskingringar med mera. Då blir ”korruptionen” omfattande, men uttrycket förlorar sin mening. Av samma skäl var det märkligt när Riksenheten för korruption funderade på att inleda förundersökning mot Håkan Juholt.

Det var aldrig tal om något utbyte av tjänster eller betalning för att få vissa beslut fattade. Nu har en förundersökning inletts av Riksenheten för polismål, som även utreder misstänkta brott av riksdagsledamöter. Det verkar mer rimligt. Juholt misstänks för att ha fuskat, men han har inte försökt muta.

Den låga korruptionen och tilltron mellan människor och till de styrande är enormt viktiga för ett gott och väl fungerande samhälle. Här hamnar Sverige ofta högt i internationella jämförelser.

Greklands väldiga problem visar hur svårt det blir när tilliten brister. Människor litar inte på staten. Då vill de inte heller betala skatt och är oftare beredda att muta myndighetspersoner för att komma före i kön eller få igenom olika beslut.

I ett sådant samhällsklimat är det också svårt att genomföra smärtsamma åtgärder. Människor smiter undan och statsapparaten fungerar dåligt. Det går att besluta om högre skatter eller neddragningar, men sedan kan de vara svåra att genomföra i praktiken.

Därför gäller det hålla efter korruption, fiffel och maktmissbruk. Då krävs en öppen granskning, starka interna normer och effektiv brottsbekämpning.

Sandgren har några förslag för näringslivet. Det handlar om att företag kan sluta egna avtal om att anställda kan få samma meddelarskydd som i offentlig sektor. De högsta cheferna kunde få ett större direkt ansvar, som nu gäller vid arbetsplatsolyckor.

Politiker behöver se till att samma regler gäller som för andra. Därför ter det sig stötande att riksdagsledamöterna inte omfattas av bidragsbrottslagen, som sänkte beviskraven för att kunna dömas för bidragsfusk. Kanske är lagen för hård, men då bör den ändras även för slarviga ”undersåtar”.

Det gäller att vara uppmärksam, men inte överdriva omfattningen. För det är farligt om uppfattningen spridas att de rika och mäktiga har egna regler och att mutor är vanliga. Då minskar tröskeln för fler att begå brott, och då är samhället ute på ett sluttande plan, Men där är vi inte, de flesta politiker är hederliga och korruption är ovanligt.

Mer läsning

Annons