Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

För utomstående kan de motsättningar som utmärker den amerikanska politiken te sig märkliga.

Åsiktsskillnaderna mellan de amerikanska partierna blir allt större.

Annons
USA. Motsättningarna mellan Republikanerna och Demokraterna är större än mellan ¿amerikanarna.foto: scanpix

Det amerikanska representanthuset har för 33:e gången röstat ned Obamas sjukvårds-reform. Genom att Republikanerna har majoriteten i representanthuset medan Demokraterna har majoriteten i senaten går förslaget dock aldrig igenom de båda ¿kamrarna. Omröstningarna har snarast blivit en symbolfråga.

Republikanerna anklagas nu för att enkom försöka förstöra för Demokraterna snarare än att driva igenom de sjukvårds-förslag som partiets representanter ¿presenterade inför valet till kongressen 2010. Av de löften som framfördes då har endast ett par verkställts. Republikanerna i sin tur skyller bristen på handling på att ¿förslagen ändå inte skulle godkännas i ¿senaten. Att de ändå envist fortsätter att ¿försöka skjuta hälsoreformen i sank ¿försvaras med att senatorerna kanske har ändrat sig sedan senast.

För utomstående kan de starka mot-¿sättningar som i nuläget utmärker den ¿amerikanska politiken te sig märkliga. ¿Politiken präglas av en ovilja att ¿kompromissa. När Obama gick till val 2008 sa han sig vilja skapa en förändring av denna kultur som växt fram under Bill Clintons ¿liksom George W Bush tid som president. Sedan förra sommaren har han dock gett upp dessa försök för att i stället själv börja påtala de ideologiska skiljelinjerna mellan partierna.

Åsiktsskillnaderna liksom de ideologiska motsättningarna har ökat mellan de båda partierna de senaste 25 åren. Samma ¿förändring har dock inte skett hos ¿befolkningen. I Utrikespolitiska institutets tidskrift Världspolitikens dagsfrågor anges en av förklaringarna till denna skillnad ¿mellan politiker och befolkning. I och med att intresset för att engagera sig politiskt har minskat har partierna blivit mindre. Detta innebär i sin tur att partierna har blivit mer homogena och ideologiskt renodlade. ¿Framför allt ligger skillnaden i hur ¿partiernas representanter ser på statens roll.

Det republikanska partiet vilar ¿exempelvis i grunden på tre grenar: en ¿konservativ, en moderat och en ¿libertariansk. I dag är den sistnämnda ¿grenen i princip marginaliserad till Ron Pauls supportrar. Den konservativa grenen har samtidigt växt och är nu dubbelt så stor som den moderata. En av förklaringarna bakom detta är Teapartyrörelsens ¿framgångar.

Även medierna har blivit en del av denna utveckling genom att bli mer särpräglade. I ovan nämnda tidskrift förklaras att parallella verkligheter ges beroende på vilka medier man tar del av. Att mediernas roll som en inkluderande kraft går förlorad är förvisso inte önskvärt. Å andra sidan har den ¿diversifiering som skett även inneburit att det är tydligt för konsumenterna vilken agenda de olika medierna har. De som tittar på Fox news vet att nyheterna där är ¿vinklade ur en republikansk synvinkel ¿medan de som tittar på CNBC vet att ¿motsatsen gäller.

Även sjukvårdsreformen har präglats av denna motsättning. Det har blivit en ¿symbolfråga om staten har eller inte har rätt att kräva att människor ska köpa en sjuk-försäkring. Den övergripande frågan gäller vilken roll staten ska spela i samhället.

I höstens val kan motsättningarna mellan kongressen och Vita huset försvinna om ett parti får egen majoritet. Problemet ligger dock djupare än så, kanske skulle lösningen kunna vara ett bredare politiskt ¿engagemang.

Mer läsning

Annons