Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förbränningen av plast bör minskas.

Så länge det är ekonomiskt lönsamt och sopor behöver förbrännas kan det gärna ske i Västerås. Däremot borde skälen att inte bränna sopor från fossilt material vara lika starka som att inte använda kol och olja.

Annons
Många turer. Energislagen skiftar men kraftvärmeverket består.

Kommunstyrelsen godkände, som framgår på nyhetsplats, skrivelsen från Mälarenergi om utbyggnaden av Kraftvärmeverket och gav bolaget i uppdrag att årligen redovisa verksamheten särskilt när det gäller bränslevalet.

Bakgrunden är ett tidigare beslut om att Mälarenergis inriktning ska vara att använda biobränsle. Men i dagsläget blir det mycket dyrare att använda biobränsle i stället för avfall i den nya förbränningsanläggningen. Det skulle betyda en höjning utöver ”vanliga” prishöjningar på 4700-6800 kronor om året för en normalvilla.

Det handlar om mycket kännbara höjningar på 30-45 procents höjning av värmetaxan. Dessutom diskuteras på nationell nivå en avreglering av fjärrvärmen, vilket i varje fall teoretiskt skulle ge utrymme för andra att koppla på billigare fjärrvärme till Västeråshushållen. Politikerna verkar därför inte riktigt beredda att satsa fullt ut på biobränslen, i varje fall för de närmaste åren.

Den inställningen är logisk. För Mälarenergi har konsekvent velat satsa på avfallsförbränning för att det är billigare än biobränsle. Det gällde de tidigare men sedan skrotade planerna på avfallsförgasning och dagens modell med en förbränningsanläggning som kan använda både biobränsle och avfall.

Jämfört med dagsläget innebär avfallsförbränning en minskning av koldioxidutsläppen med 300 000 ton, medan enbart biobränsle ger en ytterligare minskning med 100 000 ton i Västerås. Huvuddelen av avfallet är också förnybart, men en fjärdedel är fossilt bränsle som plaster. Det ger skillnaden i koldioxidutsläpp. Även om avfall används fullt ut är en tredjedel av bränslet bio, främst ersätts torvförbränning.

Diskussionen kring de olika bränslena visar hur svårförutsägbar och beroende av politiska beslut energimarknaden är. 2001 framhöll Mälarenergi att det fanns fyra gånger så mycket biobränsle i regionen än vad om behövdes. Sedan har priserna på biobränsle stigit . Mälardalen är inte självförsörjande utan köper biobränsle utifrån.

Tidigare räknades torv som ett förnybart bränsle, men har klassats om. Det finns ännu delade meningar om detta. Torv förnyas betydligt långsammare än träd och buskar men betydligt snabbare än kol och olja. Som helhet verkar det rimligt att inte räkna torv som förnybart, men det visar att definitionen inte är kristallklar. (Inte heller ett fällt träds koldioxid binds upp direkt, utan det tar ett antal år för ett ett annat stort träd att växa upp.)

Det är allmänt accepterat att det är bättre att bränna avfall än att deponera på soptippar. Det betyder att avfall som inte bränns i Västerås sannolikt bränns någon annanstans. Då släpps lika mycket koldioxid ut som om avfallet hade förbränts i kraft-värmeverket här i Västerås.

Därför är det rimligt att bränna avfall i anläggningen så länge det är ekonomiskt fördelaktigt. Detta kan dock ändras, fler sopförbränningsanläggningar byggs. Användningen av sopor, särskilt plast, bör också minskas. Sortering och sedan förbränning av plast är jämförbart med att använda andra fossila bränslen som kol och olja. Satsningen på flexibilitet i anläggningen är mot den bakgrunden bra.

Mer läsning

Annons