Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förlängt arbetsliv kan vara att börja tidigare

Trots alla käcka paroller om höjd pensionsålder är det färre än hälften av 64-åringarna som arbetar. Fler, inte färre, kanske behöver arbeta deltid för att orka arbeta längre upp i åldern.

Annons
Nya tider. Sedan den klassiska valaffischen från ATP-omröstningen har mycket förändrats. Nu är det snarare höjd pensionsålder som diskuteras.foto: scanpix

Dagens Nyheter har låtit Synovate fråga svenskarna i arbetsför ålder om hur länge de tror sig arbeta vidare. 75 procent tror att de orkar arbeta fram till 65-årsdagen. Det är en ganska hög siffra, om än långt ifrån prognoser som talar om att den allmänna pensionsåldern behöver höjas och därmed de flesta arbeta efter 65-årsdagen.

Dagens arbetsföra är dock optimistiska jämfört med dagens verklighet. För färre än varannan 64-åring arbetar och den genomsnittliga pensionsåldern är 63 år. Bakgrunden till kraven på högre pension är svåra att komma runt. Vi lever i genomsnitt längre och får färre barn. Pensionen ska därmed räcka till betydligt fler år än tidigare, samtidigt som det är en lägre andel i arbetsför ålder som arbetar och betalar skatt.

Förhoppningarna att i längden klara välfärdens försörjning med ökad invandring kan bli svåra att infria, i varje fall för världen som helhet. Även invandrarna blir äldre och behöver därmed pension. De flesta menar att befolkningsökningen behöver ta slut och den utvecklingen är på väg i stora delar av världen. Men med en framtida stabil världsbefolkning kan inte alla länder öka sin arbetskraft genom ökad invandring och Sverige har jämfört med flera andra rika länder högre nativitet och därmed gynnsammare befolkningstal.

På sikt lär det därför vara svårt att undvika fler år i arbetslivet för att klara hyfsade pensioner. Men skillnaderna i förutsättningar att arbeta vidare är stora. De som kom ut i arbetslivet tidigt och har haft slitsamma arbeten har svårare att arbeta högt upp i åldern.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson vill höja pensionsåldern, men tror att då måste arbetsmiljön bli bättre och attityden till äldre medarbetare förändras. Arbetsmiljöarbetet är enligt Kristersson ännu alltför inriktat på traditionell industrimiljö, villkoren i den offentligt finansierade välfärden behöver uppmärksammas mer.

Kristersson nämner möjligheten att arbeta deltid som ett sätt att kunna arbeta längre. Hoppsan, här har annars debatten på senare tid mest handlat om lagstadgad rätt till heltid och deltid som en fälla främst för kvinnor.

Den tidigare rätten till delpension har också avskaffats, även om den återkommit i en del avtal. Här ser det ut som politikerna får tänka om igen, det som nyss var en nödvändig besparing kan nu behövas för att kunna höja pensionsåldern.

Kristersson vill uppvärdera äldre medarbetares närvaro och varnar för att arbetsgivare kan ägna sig åt åldersdiskriminering. Här kan han behöva tala med integrationsminister Erik Ullenhag, som menar att turordningsreglerna i Las behöver avskaffas för att äldre i dag gynnas jämfört med yngre och nyanlända invandrare.

Ska tiden i arbetslivet förlängas behöver det också bli lättare att göra karriär senare i livet (inte minst för politikerna själva, här har de ledande blivit yngre och yngre.) Ett annat sätt att förlänga arbetslivet är att börja arbeta tidigare. Där kan politikerna undvika att förlänga utbildningar och inte kräva långa utbildningar för alla arbeten på stora arbetsplatser, som i sjukvård eller barnomsorg.

Mer läsning

Annons