Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Försvarsinsatser och säkerhetspolitik bör inte få avgöras av Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet.

Den döda och de sårade svenska soldaterna har satt ökat fokus på den militära närvaron i Afghanistan. En bred uppgörelse kräver att regeringen är beredd att jämka och att alla rödgröna partier inte står fast vid ett snabbt och ovillkorligt tillbakadragande.

Annons

Krig är alltid farligt och kriget i Afghanistan är mer riskabelt än andra svenska internationella insatser. Därför är det tyvärr allt annat än förvånande att enskilda svenska soldater dödas och såras. Andra länder har också fått sörja förluster. Riskerna ingår i det viktiga fredsbevarande arbete soldaterna har åtagit sig att utföra.

Varje dödsfall är en tragedi för de drabbade. Det är naturligt att, i synnerhet i ett land som inte har varit i krig på mycket länge, egna förluster gör att truppinsatserna ifrågasätts.

Under valrörelsen spelade Afghanistan inte någon avgörande roll. Den rödgröna oppositionen krävde att de svenska trupperna skulle börja dras tillbaka redan nästa år och vara helt borta våren 2013. Regeringen sade nej och framhöll att Socialdemokraterna tidigare inte hade förespråkat någon tidsgräns.

Hade de svenska förlusterna inträffat tidigare kunde Afghanistan ha blivit viktigare före valet. Nu har den dock blivit en riktigt besvärlig fråga för regeringen. Eftersom den borgerliga regeringen saknar majoritet måste den ha stöd för sin linje från något annat parti. Sverigedemokraterna har tidigare förespråkat ett snabbt tillbakadragande, vilket skulle innebära att regeringen inte har stöd för sin linje.

Nu har de svenska förlusterna visat allvaret i situationen på marken. Det gör det än mer angeläget att söka nå en bred uppgörelse. Det finns goda skäl att undvika ett bestämt datum för när trupperna skall tas hem. Det skulle bara uppmuntra de talibanska motståndarna och sprida missmod bland allierade styrkor och i Afghanistan.

För även om många afghaner inte gillar utländsk militär närvaro är rädslan enligt olika mätningar större för ett talibansk maktövertagande. Under talibanerna gick inga flickor i skolan, i dag är det flera miljoner. Tillgången till sjukvård har ökat och kontakterna med omvärlden förbättrats genom radio, tv mobiltelefoner och internet.

Det finns allvarliga problem som korruption och enskilda övergrepp från de internationella trupperna. Men dessa brister förbleknar jämfört med vad som skulle hända om de fanatiska talibanerna återtog kontrollen över Afghanistan.

Därför behöver den utländska insatsen fortsätta, både civilt och militärt. Men det står även klart att de utländska trupperna inte kan stanna hur länge som helst, kraven på tillbakadragande hörs inte bara i Sverige utan i flera andra länder som har trupp i Afghanistan. Därför har tonvikten alltmer lagts på att afghanska trupper alltmer skall ta över stridande uppgifter.

Socialdemokrater har också talat om behovet av en bred uppgörelse. Vänsterpartiet, som var emot insatsen från början, anser däremot att den rödgröna uppgörelsen måste stå fast. Sverigedemokraterna har för sin del börjar sväva på målet när det gäller ett snabbt tillbakadragande.

Socialdemokraterna kräver att regeringen kommer med ett konkret förslag och i dag träffar statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin. Försvar och säkerhetspolitik bör inte få avgöras av Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet. Därför behövs en bredare uppgörelse.

Mer läsning

Annons