Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Framgångar för Sverigedemokraterna behöver inte betyda att partiets eget inflytande ökar, men politiken påverkas.

Blir Sverigedemokraternas stöd kvar på 7–10 procent behöver de andra partierna fundera mer på vad som kan hända efter valet.

Annons
Tittar fram. Fortsatta framgångar för Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson kan förändra det politiska landskapet.foto: scanpix

När Sverigedemokraterna i helgen hade kommundagar i Västerås kunde partiet glädja sig åt stigande opinionssiffror. I Ekots sammanställning av de största opinions-institutens mätningar har Sverigedemokraterna 7,7 procent, klart över val-resultatet på 5,7 procent.

I medierapporteringen fanns en ketchupeffekt. Den här uppgången har pågått ett tag, men fick tidigare ringa uppmärksamhet. Så har det varit förut, goda nyheter för Sverigedemokraterna är inget som i första hand lyfts fram. Men när uppgången efter ett tag var uppenbar blev i stället genom-slaget massivt. Nu analyseras den desto mer.

Teorierna är skiftande. Någon tror att Moderaterna har talat för lite om brottsbekämpning och försvar. Det kan stämma om försvaret, men nog har Alliansregeringen skärpt straffen och tillsatt fler poliser.

Andra talar om att Sverigedemokraterna är på väg att bli betraktade som ett mer normalt parti och därmed kan fånga in fler som tycker att invandringen till Sverige borde minska.

En möjlig förklaring nämns sällan. Just nu är flykting- och anhöriginvandringen ovanligt hög. Det ger problem för Migrationsverket och för kommunerna. Det räcker med att ett par procent av befolkningen av oro ger Sverigedemokraterna sitt stöd för att förklara uppgången. För det handlar ändå enligt mätningarna inte om mer än att ett par procent fler än tidigare uttalar sitt stöd för Sverigedemokraterna.

När problemen åter minskar och integrationsinsatserna ger resultat brukar oron stillas och då kan stödet för Sverigedemokraterna minska. Partiet har också alltjämt stora interna problem. Nya bråk och schismer kan inte uteslutas.

Men det går inte att utgå ifrån att SD-bubblan spricker. Sverigedemokraterna försöker, för övrigt likt Sannfinländarna i Finland, rensa ut medlemmar som anses skrämma mer måttfulla väljare. Högerpopulistiska partier talar gärna om att andra partier inte lyssnar på folket, men är ofta själva centralstyrda med starka ledare.

Det har fungerat i andra länder. Sverigedemokraterna behöver därför inte dela Ny demokratis öde. Problemen kring invandring och integration lär inte vara lösta i en handvändning, så det kan gå att fortsatt skära pipor i vassen.

Skulle Sverigedemokraterna en längre tid ha ett stöd på 7–10 procent i opinions-mätningarna måste de andra partierna förhålla sig till ett nytt läge. Inför förra valet låtsades alla som det regnade. Först efter valnatten diskuterades minoritets-regerandets problem öppet.

Framgångar för Sverigedemokraterna gör det svårare att bilda regering. Partiets eget inflytande behöver inte öka, men politiken påverkas. De båda blocken får svårt att nå egen majoritet, och ju större Sverigedemokraterna blir desto svårare blir det.

Det är rimligt att det också nästa gång finns alternativa regeringar. Det ger politiken nerv, och efter två mandatperioder är det naturligt om oppositionen tycker att Alliansregeringen har gjort sitt.

Men väljarna har också rätt att veta vad som händer om Sverigedemokraterna växer och det parlamentariska läget blir oklart. Då kan dagens blockpolitik behöva brytas och nya samarbetsformer prövas.

Det skulle innebära stora förändringar och bör diskuteras före valet. Sverigedemokraterna kan inte tänkas bort.

Mer läsning

Annons