Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gamla mönster består även med nya mätmetoder. Flest sårbara kommuner finns runt Vänern och i Bergslagen.

Flera Bergslagskommuner förblir sårbara genom att få stora arbets-givare dominerar. Men läget känns ändå bättre än under de värsta krisåren.

Annons
Mesta brukssamhället. SSAB:s dominans gör Oxelösund till Sveriges mest sårbara kommun.foto: scanpix

Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv har undersökt hur sårbara enskilda kommuner är. Utredarna har främst undersökt beroendet av stora privata arbetsgivare. När många i en kommun har samma större privata arbets-givare slår neddragningar hårt. Det finns inga andra företag som kan erbjuda till-räckligt med nya jobb.

Det låter bekant. Alltsedan kriserna började på 1970-talet har det talats om de sårbara brukssamhällena och hur industriSverige har haft det kämpigt. Nästan alla kommunpolitiker har talat sig varma för ett bättre företagsklimat och för fler lokala arbetsgivare.

Utredarna har inte heller bara undersökt hur stor andel som är anställda hos stora arbetsgivare. De har också mätt lokalt företagande och företagsklimat, möjligheten till pendling och andelen av kommunens befolkning som arbetar. Sedan har de utsatta kommunerna delats upp i genuint sårbara, medelhög sårbarhet och måttlig sårbarhet. Det är en rimlig utgångspunkt. Sårbarheten blir självklart mindre om det finns jobb att pendla till. Skillnaden mellan att hamna i den ena eller andra ”sårbarheten” blir dock mer flytande när så många faktorer finns med i bedömningen.

Resultaten visar att gamla mönster består även med nya mätmetoder. 100 av 290 kommuner anses sårbara. Flest sårbara kommuner finns runt Vänern och i Bergs-lagen. Örebro län ligger sämst till. Där rankas hälften av kommunerna som genuint sårbara. Därefter kommer Kalmars, Värmlands och Västmanlands län. Hos oss är det Skinnskatteberg, Fagersta och Surahammar som klassas som genuint sårbara.

Andra län utanför storstäderna klarar sig bättre. I Jönköpings, Kronobergs, Gotlands och Hallands län finns inga genuint sårbara kommuner. Det är inte förvånande. Jön-köping brukar lyftas fram som ett län med många företag och ett gott företagsklimat. Men även Västernorrland och Jämtland saknar genuint sårbara kommuner. Här verkar något positivt ha hänt.

Det är dock inte så lätt att locka företag om ungdomarna flyttar ut och pendlingsmöjligheterna är usla. Familjemönstren gör att i ett tvåpersonshushåll kan det vara svårt för båda att få jobb på en mindre ort. Då måste det gå att pendla.

Därför är läget värre i andra län än i Västmanland. Här är pendlingsmöjligheterna bättre än i delar av Värmland, Norrbotten eller Västerbotten. Det finns också positiva exempel på förändringar i Västmanland som de försiktiga skattesänkningarna i Fagersta. Samtidigt tycks framtidstron i Surahammar just nu vara stukad.

Kommuner med stor utflyttning och besvärliga pendlingsmöjligheter får dess-utom ofta problem med att klara sina pensionsåtaganden. Kommuner med minskande befolkning har högst pensionsskulder.

I de delarna av landet är det svårt att se hur alla kommuner ens kan överleva om inte utvecklingen tar en alldeles oväntad vändning.

I våra trakter borde det gå bättre. I synnerhet som en både oväntad och positiv för-ändring kan skönjas. Efter årtionden av gruvnedläggningar ökar efterfrågan i världen så mycket att det talas om att åter öppna gruvor i Bergslagen. Men undersökningen är en nyttig påminnelse om att det tar lång tid att ändra förutsättningarna för tillväxt och företagande.

Mer läsning

Annons