Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Givetvis har Folkpartiet rätt i att språket är en nyckel till samhället. Men detta inser även de som kommer hit"

FP presenterade i går ett nytt integrationspolitiskt program. Många förslag är generella men störst uppmärksamhet har språkkravet fått.

Annons
Folkpartiet. I samband med att Folkpartiets nya integrationspolitiska program presenterades hölls en pressträff.

I går presenterade Folkpartiet bland annat i en debattartikel i Dagens Nyheter ett nytt integrationspolitiskt program i vilket fokus är det svenska språket tillika arbetsmarknaden. Mest uppmärksamhet i programmet har sannolikt det gamla kravet om språkkunskaper fått.

I gårdagens förslag ligger fokus främst på åtgärder för att få fler invandrare i arbete. Språkkravet tycks malplacerat. För tio år sedan genomförde Folkpartiet ett succéval delvis till följd av just språkkrav. Kanske hoppas partiets representanter på ett ökat stöd i opinionen genom att återigen lyfta denna fråga. På samma sätt som Moderaterna tycks hoppas på att få ökat stöd genom ett ständigt återuppfinnande av partiet på nytt.

Det som lyfts i Folkpartiets artikel är krav som påstås kunna åtgärda den problematik som många invandrare finner med att komma i arbete i Sverige. Tilltron till individen eller till marknaden verkar dock inte stor. Det liberala partiet förespråkar åtgärder för att skapa de rätta incitamentsstrukturerna för att människor ska söka sig till arbete. I en välfärdsstat kommer det alltid att finnas människor som är beredda att utnyttja systemet, men då de allra flesta vill göra rätt för sig är det inte särskilt konstruktivt att fokusera åtgärderna på de förstnämnda.

Programmet innehåller även rimliga krav så som en slopad eller nedsatt ersättning för den som tackar nej till ett arbete någonstans i landet liksom ett avskaffande av det retroaktiva inslaget i föräldraförsäkringen.

Men frågan hur stor nytta dessa förslag väl implementerade skulle göra i praktiken. De flesta som kommer till Sverige vill redan arbeta och de familjestrukturer som medför att kvinnor stannar hemma med sina barn snarare än att arbeta försvinner inte bara för att föräldrapenningen dras in.

Tanken om ett uppvärderat medborgarskap snuddas vid genom språkkravet. Men att ställa särskilda krav för medborgarskap men i praktiken knappt särskilja detta ett uppehållstillstånd är ett slag i luften. Att fokusera på språket ter sig än märkligare då detta inte fyller ett värde i sig utan är ett verktyg nödvändigt oaktat eventuella krav.

I artikeln beskrivs hur Europa just nu genomgår en av de svåraste ekonomiska kriserna i modern tid. Även de främlingsfientliga krafter som verkar nämns. Att i samband med dessa omnämnanden förespråka en politik för språkkrav ter sig märkligt då det dels bidrar till ytterligare diversifiering av grupper och dels knappast får en effekt på andelen i arbete.

Givetvis har Folkpartiet rätt i att språket är en nyckel till samhället. Men detta inser även de som kommer hit. Människor i jakt på kvalificerade arbeten kommer att lära sig språket oaktat om politikerna säger att de måste det eller inte. Förslaget innebär oaktat dess giltighet i praktiken enkom en manifestation för att politikerna agerar.

Många av de förslag som läggs fram tycks generella snarare än riktade mot invandrare som grupp. En analys som delas av statsvetare som med anledning av programmet har intervjuats av Svenska Dagbladet. Varför partirepresentanterna valt att kalla programmet för integrationspolitiskt snarare än arbetsmarknadspolitiskt är därför inte helt tydligt. Många av de åtgärder som föreslås bör gälla alla. Det är dessa generella åtgärder som bör lyftas fram, snarare än språkkravet.

Mer läsning

Annons