Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hallå där, i vår är det EU-val

Opinionsmätningarna om EU-valet har redan börjat komma. Men bryr sig väljarna?

Annons
Svårförståeligt. Många väljare säger sig vara för oinsatta för att rösta i valet till EU-parlamentet. Bilden visar mötessalen. Foto: Maja Suslin/Scanpix/TT

Drygt hälften säger att de ska rösta i vårens EU-val. Men var tredje vet inte att det ska äga rum.

Partiernas kampanjer inför valet i maj till EU-parlamentet har börjat. I veckan har Västmanland besök av flera EU-parlamentariker. Besök är tyvärr en god beskrivning, politiker och beslut i Bryssel känns avlägsna. I synnerhet som inga nuvarande eller blivande ledamöter av allt att döma kommer från Västmanland.

De första opinionsmätningarna har kommit. De visar ungefär samma bild som vid tidigare EU-val.

Socialdemokraterna och Moderaterna får mindre än de har i riksdagsvalen, Vänsterpartiet, Miljö-partiet och Folkpartiet mer. Kristdemokraterna skulle förlora sitt mandat, Centern på 4,5 procent och Sverigedemokraterna på 4,8 är på gränsen till att få ett mandat.

Det är betydligt lägre siffror för Sverigedemokraterna än i mätningar för riksdagsvalet. Piratpartiet ser ut att ha dansat en sommar. Med 1,3 procent förlorar partiet alla sina nuvarande mandat. Som för Junilistan förra gången.

Valdeltagandet brukar vara lågt, förra gången var det 45 procent i Sverige. Det var ändå en ökning jämfört med tidigare EU-val. Dagens mätningar tyder på en ytterligare ökning till en bit över 50 procent.

Faktiskt på sitt sätt imponerande. För i en annan mätning är det en tredjedel som inte ens vet att det är EU-val i vår.

Det är lätt att tro att Folkpartiets stöd på drygt 10 procent beror på att Marit Paulsen är känd och populär. Men det är bara 7 procent av väljarna som i en mätning kunde namnge henne. Tre av fyra vet inte namnet på någon EU-parlamentariker.

Är detta svaga intresse förvånande? Nja, det är besvärligt att följa med vad som händer i EU-parlamentet. De valda sitter hela fem år och det är svårt att utkräva ansvar.

Parlamentet har fått mer makt, men beslut fattas i förhandlingar med EU-kommissionen och med medlemsländernas regeringar. Sedan kan de dessutom överprövas eller tolkas i domstolar.

Så man behöver vara ”politikernörd” för att hänga med i alla svängar, och det är knappt det räcker. Därför är det föga märkligt att så pass få förmår engagera sig och rösta i EU-valet.

Samtidigt har EU-parlamentets ökande makt inneburit att mycket i vår vardag bestäms där. En EU-parlamentariker har mer makt än en enskild riksdagsledamot.

Hur besluten fattas borde bli tydligare och EU-parlamentet begränsa sin beslutsaptit. Men det verkar minst sagt lättare sagt än gjort.

Mer läsning

Annons