Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här finns flera tänkbara modeller för a-kassan, där staten och de fackliga organisationerna delar på ansvaret.

Ju längre regeringen väntar med att höja taket, ju dyrare blir det att återställa a-kassan till en fungerade försäkring mot arbetslöshet.

Annons
Nytt inspel. TCO:s ordförande Eva Nordmark har presenterat ett förslag om att lösa den besvärliga frågan om a-kassans framtid I debatten finns olika åsikter om ersättningsnivåer, inträdesvillkor, avgifter och om a-kassan ska bli helt statlig.foto: Maja SUslin/Scanpix

De ekonomiska svängningarna går snabbt. På nyhetsplats framhåller arbetsförmedlingschef Kauko Leppäla att 2012 har hunnit med tre hela faser: tröghet, uppgång och fall. Varsel och arbetslöshet ökar, de lediga jobben minskar. Det är främst krisen i Europa som slår till. Företag som säljer mer till övriga världen klarar sig bättre.

Om nedgången fortsätter blir arbetslöshetsersättningen mer central i politiken. Regeringen inledde med att försämra villkoren i a-kassan. Besparingar i socialförsäkringarna gjorde att det gick att sänka skatten, medan den offentligt finansierade verksamheten värnades.

Ett annat syfte var att sporra de arbetslösa att snabbare hitta ett nytt arbete. Jobb-¿skatteavdraget ökade den ekonomiska skillnaden mellan att ha ett jobb och att vara arbetslös. Högre ersättningar skulle göra facken mer försiktiga med att ställa höga lönekrav som kunde leda till att fler blev arbetslösa. Det blev svårare att kvalificera sig för a-kassa. Den högsta ersättningen, det så kallade taket, har inte höjts på tio år.

Oförändrat tak, men stigande löner och priser betyder att det egentligen handlar om en sänkning. Allt färre löntagare får 80 ¿procent av lönen om de blir arbetslösa. A-kassan är på väg att omvandlas från inkomstberoende försäkring till ett grundskydd, lika för de flesta som arbetar heltid.

Socialdemokraterna kräver år efter år höjningar, medan regeringen säger nej. I partiledardebatten nyligen var Fredrik Reinfeldt (M) tydlig. Han framhöll att de som arbetar i stället har fått det bättre. Finansminister Anders Borg har varnat för att en takhöjning skulle leda till 30 000 fler arbetslösa. Tanken är att bättre ersättning gör att fler låter bli att söka och acceptera jobb.

Andra partier i Alliansen har låtit mer positiva till att höja taket. Folkpartiet ¿försvarade tidigare bestämt idén om att socialförsäkringar skulle följa inkomsterna för att också de som tjänar lite bättre skulle ha ett gott skydd vid arbetslöshet eller sjukdom.

Nu vill partiet koppla en höjning till att Las urholkas eller tas bort. Folkpartiet vill att a-kassan förstatligas och blir obligatorisk, medan Socialdemokraterna och Vänster-partiet värnar fackliga a-kassor.

Nu har TCO lanserat ett förslag om en bredare a-kassa. Många medlemmar förlorar mycket pengar om de blir arbetslösa. Därför är det inte förvånande att förslaget innehåller en rejäl höjning av taket, så att alla med en månadslön upp till 27 000 kronor får 80 procent av lönen. Dagens tak ligger så lågt som vid 18 700 i månaden.

TCO vill också att staten ska försäkra alla som söker jobb med grundnivån. Inträdeskraven till a-kassan försvinner. Avgifterna ska sänkas, men systemet i övrigt bestå. Den som vill ha mer än grundnivån kan välja att gå med i en a-kassa.

Här finns flera tänkbara modeller, där staten och de fackliga organisationerna delar på ansvaret. En statlig försäkring kan ha ett lägre tak, där medlemskap i facket kan ge inkomstförsäkring över taket. Den utvecklingen är på väg, allt fler tecknar egna försäkringar när taket har blivit så lågt.

A-kassan diskuteras i socialförsäkringsutredningen, men i avvaktan på en långsiktig lösning behöver regeringen ge upp sitt motstånd mot att i varje fall något höja taket. Försämringen har gått för långt och ju längre man väntar, ju dyrare blir det att åtgärda problemen.

Mer läsning

Annons