Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här sluter en stor majoritet upp i kampen mot narkotika, och jämfört med i andra länder att det ändå få som knarkar.

Narkotikaförbudet behöver ett brett folkligt stöd.

Annons
Brett motstånd. Det finns ett brett folkligt motstånd mot narkotika. Det är främst därför som den svenska förbudslinjen fungerar.

Det var imponerande att runt 1000 personer mötte upp till manifestationen mot knark i Västerås en kylig lördagseftermiddag. Även om aktionen fått en hel del publicitet i förväg visar uppslutningen bredden och djupet på motståndet mot knark i Sverige.

Det visar också att när eldsjälar drar i gång en aktion om ett angeläget ämne sluter enskilda, företag, organisationer och politiker upp. Andra har också visat sitt stöd för manifestationen.

Det är och förblir ett styrkebesked för demokratin att människor sluter upp kring angelägna frågor. Ryktet om det civila samhällets död är betydligt överdrivet. Aktionen och kampanjen mot narkotika visar tvärtom att det folkliga engagemanget för att göra Sverige bättre lever.

Kampen mot narkotikan förmår engagera. Det är inte konstigt. Döden och lidandet är så tragisk och meningslös. Som framgått av kampanjen och artiklar på nyhetsplats kan narkotikans härjningar drabba brett. Det är därför lätt både att känna igen sig och känna med de drabbade. Vaksamhet var ett bärande budskap från manifestationen.

Politikernas inlägg och uppslutningen från olika håll visar också att stödet för fortsatt totalförbud mot narkotika. Under en period fram till slutet av 1980-talet var narkotikainnehav för eget bruk avkriminaliserat, men i dag är det få som förespråkar en markant uppmjukning av reglerna.

Däremot finns även här en diskussion om var gränsen ska gå när det gäller total drogfrihet för den som redan har blivit beroende.

I andra delar av världen har förbudslinjen när det gäller narkotika däremot mer motvind. I flera länder i Europa finns sedan länge en mer tillåtande syn, särskilt när det gäller cannabis.

I USA ställs i flera delstater krav på ¿avkriminalisering eller legalisering av cannabisbruk bland vuxna. Rätten att använda cannabis som medicin har också urgröpt narkotikaförbudet i flera delstater.

I Latinamerika har knarkkartellernas våld och brutalitet väckt krav på att göra drogdistributionen laglig. En internationell kommission med också i Sverige respekterade personer som förre FN-chefen Kofi Annan och Norges förre utrikesminister Thorvald Stoltenberg, far till Norges nuvarande statsminister, ville reglera snarare än totalförbjuda narkotika.

Argumenten för att legalisera eller avkriminalisera droger påminner om dem som användes av motståndarna mot att förbjuda alkohol i Sverige när den frågan var aktuell. Trots att alkohol är en drog som dödar fler än andra droger slutade det med en reglering med höga priser och försäljningsmonopol i stället för ett totalförbud.

Huvudskälet bland annat för VLT:s dåtida nykteristiska huvudredaktör var att många inte förväntades åtlyda ett förbud. Då blir utrymmet stort för svarthandel, gangstervälde, korruption och godtycke från myndigheternas sida. Så blev det också i USA, och alkoholförbudet där fick avskaffas.

Därför är skälen för att ändra politiken starkare i andra länder än vad den är här. Det som skiljer är inte i första hand lagarna, utan det breda avståndstagandet mot narkotika. Här sluter en stor majoritet upp i kampen mot narkotika, och jämfört med i andra länder är det ändå få som knarkar.

Det gör förbudslinjen effektiv. Men politiken skulle hotas om narkotikan blev socialt accepterad i bredare kretsar. Därför är det breda folkliga arbetet, som manifestationen i Västerås mot narkotika, avgörande.

Mer läsning

Annons