Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högerpopulisternas eget agerande är viktigare än hur de behandlas av andra partier.

Valet i Nederländerna visar att det inte finns någon enkel tumregel för hur högerpopulistiska och invandringsfientliga partier ska bekämpas.

Annons
Fiasko. Den nederländska högerpopulisten Geert Wilders satsade på kamp mot EU och euron i stället för fientlighet mot invandare och minoriteter. Det gick illa, hans Frihetsparti förlorade nästan hälten av mandaten i valet.

Väljarna i Holland ser ut att ha ändrat sig mot slutet av valrörelsen. Länge såg vänsterradikala Socialistpartiet ut att göra ett bra val. Men när det kom till kritan i valbåset gick fler väljare till de traditionella partierna Socialdemokraterna och marknadsliberala VVD.

Högerpopulisten Geert Wilders i Frihetspartiet gick kraftigt framåt i förra valet på ett invandringskritiskt och islamfientligt budskap. Men den frågan väcker inte längre samma känslor. Wilders bytte profilfråga och blev en uttalad euro- och EU-skeptiker.

Frihetspartiet var stödparti åt en minoritetsregering av VVD och Kristdemokraterna. Men Wilders vägrade att stödja ett åtstramningspaket före sommaren. Regeringen fick då stöd av andra partier i utbyte mot nyval.

Frihetspartiet hade under hela valrörelsen mindre stöd än tidigare. Den radikala EU-kritiken, med krav på att inte bara lämna euron utan även unionen, gick inte hem. Socialistpartiet drev också en EU-skeptisk linje, men den gick inte lika långt.

Den linjen såg ut att vinna stöd, men på slutet kroknade de forna maoisterna. Partiledaren klarade sig dåligt i tv-debatter, i stället lyfte Socialdemokraternas ledare Diedrik Samson som en raket.

Valutslaget tas t emot med en stor suck av lättnad i Bryssel och andra huvudstäder i eurozonen. De etablerade EU-vänliga partierna vann. Men de hade anpassat sin retorik till nya mer EU-skeptiska vindar. VVD kan ses som Tysklands ställföreträdare och Socialdemokraterna som Frankrikes. VVD ville inte ge några mer pengar till krisländerna, medan Socialdemokraterna ville lätta på och förlänga tiden för krisländernas åtstramning och reformer.

Sannolikt får de två i den ekonomiska politiken omaka partierna bilda en koalition. Det har hänt förr i det pragmatiska Nederländerna, men det kan bli en regering med stora inneboende motsättningar.

För svensk debatt är Frihetspartiets tillbakagång intressant. Det finns olika sätt att förhålla sig till högerpopulistiska indvasndringskritiska partier .

I Sverige har Sverigedemokraterna mötts av kalla handen av de övriga partierna. De ska inte få inflytande eller bli sedda som ett parti bland andra. Liknande strategier har gällt i Belgien och Frankrike.

I andra länder, som Österrike och tidigare Nederländerna, har de släppts in i regeringen. Fremskrittspartiet i Norge kan komma i regeringsställning efter nästa val.

Dansk folkeparti i Danmark och Frihetspartiet i Nederländerna har varit stödpartier, som förhandlat med regeringen utan att själva få ministerposter. I Finland bjöds Sannfinländarna in, men föredrog att vara i opposition.

Det finns exempel på att isolering har lyckats, men också på att högerpopulister har vuxit på att stå utanför i opposition. De har kunnat bli respekterade som regeringsparti, men också förlorat väljare på att behöva ta ansvar för regeringens politik.

Tidigare såg det ut som stödpartimodellen gav populisterna fördelar genom inflytande utan ansvar. Men nu har Frihetspartiet gått kraftigt tillbaka efter att ha varit stödparti åt regeringen.

Det verkar inte finnas någon självklar strategi mot högerpopulister. Verkligheten och högerpopulisternas eget agerande ser ut att vara viktigare än hur de behandlas av andra partier.

Mer läsning

Annons