Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur ska SJ kunna möta morgondagens utmaningar om man inte ens klarar av att hantera ett strömlöst tåg?

Tisdagens tågkaos visar än en gång hur dåligt SJ:s organisation fungerar. Företaget verkar inte ha någon krisberedskap alls. Nästa gång kan någon blir allvarligt skadad.

Annons

200 personer satt instängda i sju timmar. Solen gassade och temperaturen i vagnarna steg till omkring 60 grader. Efter ett tag tog det slut på dricka. En man i 30-årsåldern tuppade av. En annan passagerare slog till slut sönder en ruta för att få in lite luft.

Det låter som en fånig amerikansk undergångsfilm som Titanic eller The day after tomorrow. Men den här gången är det en sann historia.

SJ:s Göteborgståg gick sönder tio minuter efter att det lämnat Stockholms central. SJ:s styrelseordförande Ulf Adelsohn skyllde på att man inte har underhållit systemen ordentligt.

Men det visste vi ju redan. Vi har inte glömt vinterns tågkaos. Vi minns hur SJ:s tåg stannade, inte kom och slutade fungera. Tågtrafiken stod praktiskt taget still i månader.

Den gången skyllde man på vädret. Men man behöver inte vara något geni för att räkna ut att om tågen och järnvägarna varit i bra skick hade snön och vinterkylan inte utgjort något större problem.

Det får räcka med ursäkter nu. Det är uppenbart att SJ:s organisation inte fungerar och att ledningen inte klarar av sin uppgift. Det var konstigt att den fick sitta kvar efter vintern. Men får den inte sparken nu är det någonting som är allvarligt fel.

Mest anmärkningsvärt är inte att tåget gick sönder utan det som hände sedan. Ingen evakuerades på sju timmar. Folk utan något att dricka i extrem värme! Det är bara tur att inget allvarligare hände och att alla passagerare klarade sig.

SJ skyller på Trafikverket som man säger stoppade evakueringen. Sanningen är att SJ:s rutin kräver att man ansöker om tillstånd hos Trafikverket för att få evakuera. Rutinen har antagligen uppkommit för passagerarnas säkerhet. Självklart vill varken SJ eller Trafikverket ha människor som promenerar omkring på tågspåren.

Men i extrema situationer måste det finnas utrymme för undantag. Det är inte rimligt att ansöka om tillstånd när 200 personer sitter instängda. Styrelseordförande Adelsohn sade också till Aftonbladet att en evakuering hade kunnat lösas inom en halvtimme. Men varför såg han inte till så att så skedde då?

23 tåg passerade det havererade Göteborgståget. Vilket som helst av dem hade kunnat stanna till och plocka upp de trötta och uttorkade passagerarna. Man hade även kunnat skicka bussar för att hämta dem och köra dem tillbaka till Stockholm. Olyckan inträffade inte ute i obygden utan mellan Flemingsberg och Södertälje. Det borde ha funnits tusen olika sätt att eva-kuera passagerarna utan att riskera deras säkerhet.

SJ verkar sakna både beredskap, samordning och initiativförmåga. Få organisationer har genomgått så många omorganisationer som SJ. Och näst intill ingen organisation har en så dålig krisberedskap.

Man kan inte annat än oroa sig för framtiden. Allt tyder på att vi inom de närmaste åren kommer bli mer beroende av tåg och andra mer miljövänliga transportmedel. Men hur ska SJ kunna möta morgondagens utmaningar om man inte ens klarar av att hantera ett strömlöst tåg?

Passagerarna fick ersättning för biljetterna och 800 kronor som kompensation. Men förtroendet för SJ får de nog aldrig tillbaka.

Mer läsning

Annons