Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I dag går det endast att rösta ja, lägga ned sin röst eller lägga in veto emot ett förslag.

Ännu en massaker har skett i Syrien. Det bör bli lättare för FN:s säkerhetsråd att agera i dylika konflikter.

Annons
Syrien. Ännu en massaker har nu ägt rum i Syrien.foto: scanpix

Under fredagen rapporterades det åter om en massaker i Syrien, denna gång i samhället Treimseh i centrala Hama-regionen. Flera hundra tros ha omkommit även om inga siffror är fastställda ännu. Sedan protester mot Bashar al-Assads regim inleddes i mars förra året har tusentals människor dödats av den syriska regimen.

De oppositionella protester som påbörjades 2011 var influerade av upproren i Tunisien och Egypten. Protesterna har mött starkt motstånd, al-Assad har bland annat uttalat att det är ”statens plikt” att ”ta itu med kriminella som blockerar vägar, spärrar av städer och terroriserar invånare”. Det har blivit uppenbart att regimen dödar landets befolkning medan omvärlden står handfallen.

Instinktivt kan tanken vara att FN borde agera. Säkerhetsrådet, det enda FN-organet som har möjlighet att sätta in sanktioner kan dock inte ingripa då Ryssland och Kina har lagt in sin vetorätt mot ett agerande. Argumentet är att situationen i Syrien är en intern angelägenhet, bägge länderna har dock ekonomiska intressen i landet. Sovjet-unionen har tidigare agerat som nära ¿allierad och vapenleverantör åt Syrien.

De fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet har vetorätt i så kallade intressefrågor, det vill säga frågor som gäller exempelvis användande av tvångsmedel. Det hävdas ofta att kriterierna för de länder som innehar vetorätt är förlegat och att länder som Brasilien, Indien och Tyskland liksom länder i Afrika borde tilldelas vetorätt. Samtidigt hävdar andra att vetorätten helt borde avskaffas.

Inte minst i diskussionen om hur FN ska agera gentemot Syrien har kravet om en avskaffad vetorätt lyfts och tanken är nog så behjärtansvärd. Det är smärtsamt att varje vecka ta del av nyheter om hur den syriska befolkningen mördas. En avskaffad vetorätt är dock inte oproblematisk. Exempelvis skulle majoriteter kunna bildas av odemokratiska länder för att driva igenom deras sak. Och även om vetorätten i dag kan sägas förlama säkerhetsrådet ger den det även ett slags tyngd, delvis då den tvingar fram kompromisslösningar som alla har gått med på. Utan vetorätt och med ett roterande medlemskap är risken att legitimitet skulle gå förlorad.

Med andra ord är vetorätten ur ett principiellt perspektiv inte önskvärd, å andra sidan är den det ur ett praktiskt perspektiv. Den krassa verkligheten är att världen består av fler icke-demokratier än demokratier. En mellanväg för att komma åt dilemmat med vetorätten vore att införa ett så kallat mjukt nej som alternativ i omröstningar.

I dag går det endast att rösta ja, lägga ned sin röst eller lägga in veto emot ett förslag. Ibland är det inrikespolitiskt omöjligt för ett land att inte rösta nej till ett förslag, men vetorätten är kanske inte nödvändig att ta till. Ett mjukt nej vore i dessa lägen ett önskvärt alternativ. FN:s legitimitet riskerar att gå förlorad om organisationen gång efter gång står handfallen när regimer vänder sig emot den egna befolkningen.

FN har uppmärksammat att säkerhets-rådet måste ha legitimitet och kapacitet att kunna möta internationella utmaningar som den arabiska vårens följder. Att förtryckta befolkningar vågar utmana sina regimer är någonting positivt, men ofta behövs omvärldens stöd. Att rusta FN för att kunna visa det här stödet är därför nödvändigt.

Mer läsning

Annons