Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"I det krisande Frankrike kommer Hollande sannolikt att behöva det förändringsmandat som hans partis dominans medför"

I Europa genomfördes två parlamentsval i går. Det ena mer ödesmättat än det andra.

Annons
Det grekiska valet. Under söndagen var det val i ett Grekland präglat av ekonomiskt sönderfall.

Under söndagen ägde två parlamentsval rum i Europa, dels i Grekland och dels i Frankrike. Både valen kan ses som historiska, om än av olika skäl.

I Frankrike ser det ut att bli första gången som det socialistiska partiet samtidigt innehar presidentposten, majoritet i parlamentets två kammare, nationalförsamlingen och senaten, samt i de flesta regioner och storstäder. Även det främlingsfientliga partiet Nationella fronten ser för första gången sedan 1988 ut att knipa en plats i nationalförsamlingen. Genom att valsystemet i Frankrike är byggt på majoritetsvalkretsar har små partier liksom uppstickarpartier svårt att hävda sig varför Nationella frontens faktiska stöd inte kommer att påvisas i parlamentet.

Genom att Frankrikes statsskick är semipresidentiellt är det presidenten som utser regeringschefen. Denne kan dock fällas av nationalförsamlingen. En majoritet där kommer således att innebära en ökad auktoritet liksom ett större förändringsmandat för president François Hollande.

När statschefen har en partibeteckning skild från parlamentets majoritet uppstår en tröghet i det demokratiska förfarandet. Detta ses av många som önskvärt då förhastade beslut lättare undviks. Det är även mot bakgrund av detta som många länder har skilda valdagar liksom två kamrar i sina parlament. Men i det krisande Frankrike kommer Hollande sannolikt att behöva det förändringsmandat som hans partis dominans medför. Samtidigt kommer han inte att kunna skylla ifrån sig på högern om hans reformer skulle misslyckas. Situationen i USA det senaste året borde utgöra ett skräckexempel på hur det går när Svarte Petter ständigt bollas mellan parlamentet och presidenten.

Större betydelse för den europeiska ekonomins framtid har dock valet i Grekland. Vallokalsundersökningarna var länge tvetydiga men på söndagskvällen stod det till slut klart att konservativa Ny demokrati utsetts till vinnare över vänsterradikala Syriza.

För en tid sedan fick det isländska folket rösta om landet skulle betala tillbaka sin skuld till England. Grekerna stod under söndagen inför ett liknande val då Syriza gått till val bland annat på att riva upp överenskommelserna mellan Grekland och eurozonen liksom att skriva av landets skulder. Samtidigt vill de se återställning av löner liksom ett stopp i nedskärningarna i offentlig sektor och uppsägningar av statsanställda.

Hur en dylik politik skulle genomföras i praktiken är det svårt att förutse.

Som vinnare i det grekiska valet kommer Ny demokrati att få 50 extra mandat. Även efter en vinst för Ny demokrati i valet återstår det för partiet att få stöd för en regering av en majoritet av parlamentet. Det var genom problem med regeringsbildandet som omval utlystes efter nyvalet i maj. Sannolikt kommer en regering att bildas mellan Ny demokrati, socialistiska Pasok och eventuellt Demokratiska vänstern.

En regering utan Syriza vore en lättnad för EU:s ledare. Den politik som Syriza har gått till val på är inte genomförbar. Många av grekerna tycks ha resonerat likadant. Utöver att sätta Grekland än mer på skam i EU-sammanhang vore den dessutom förödande för andra krisande EU-länder. Sannolikt för hela Eurosamarbetet.

Mer läsning

Annons