Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I Europa är det endast i Sverige och Bulgarien som en majoritet stöder invasionen av Irak och Afghanistan.

En internationell opinionsundersökningen visar åter att Sverige inte är landet lagom.

Annons
Före invasionen. Enligt en internationell opinionsundersökning är svenskarna mer än andra positiva till den USA-ledda invasionen av Irak. ¿Bilden visar rök för handelsministeriet i Bagdad under en bombräd.foto: Jerome Delay/scanpix

Sverige deltar för andra gången i opinionsundersökningen Transaltantic trends. Den genomförs i USA och europeiska länder av tankesmedjan German Marshall Funds.

Europa har återtagit platsen från Asien som viktigaste region för amerikanerna. Möjligen är det ett resultat av den ekonomiska krisen inom eurozonen. Amerikaner har insett att utvecklingen i Europa påverkar den egna vardagen.

Det är tråkigt för president Barack Obama att européerna inte får rösta i presidentvalet i USA. Han skulle vinna överlägset i alla länder. Republikanen Mitt Romney har sitt starkaste stöd i Polen och Ryssland, men även där är det fler som föredrar Obama. I Sverige vann Obama med 79 procent mot 4 procent för Romney och i Frankrike var segermarginalen 89-4!

Svenskarnas svar sticker ut på flera sätt. Åter punkteras bilden av Sverige som landet lagom. Svenskarna är positiva till invasionerna i Libyen, Afghanistan och Irak. I Europa är det endast i Sverige och Bulgarien som en majoritet stöder invasionen av Irak och Afghanistan.

Det starka stödet för Irakkriget förvånar. Svenska politiker var mer kritiska och Sverige var inte med i den USA-ledda krigskoalitionen. 44 procent av svenskarna skulle stödja en invasion av Syrien, även om FN inte stod bakom aktionen. Där är bara fransmännen lika positiva till militära aktioner.

Den svenska opinionen sticker också ut på andra sätt. 67 procent är positiva till USA, men bortsett från turkarna är svenskarna mest kritiska till Israel. Svenskar är tillsammans med holländare mer benägna att se möjligheter i Kina. Samtidigt finns en starkt kritisk syn på Kinas politiska system och svenskarna ser få möjligheter till ett värdebaserat samarbete med Kina. Den svenska synen på Ryssland är mest negativ av alla länder.Åsikterna om ekonomi och den ekonomiska politiken skiljer också. Svenskar är nöjda med den egna regeringens sätt att hantera krisen, medan de flesta andra är missnöjda. Jämförelsevis få svenskar vill skära i de offentliga utgifterna.

Här tycks krisbudskapet ha gått hem i flera andra länder. I Portugal, Frankrike och Italien vill två tredjedelar eller mer minska de offentliga utgifterna. Få svenskar gillar euron eller vill lämna över kontrollen av statsfinanserna till EU. Samtidigt är dock en klar majoritet för att Sverige ekonomiskt ska bidra till att hjälpa länder i kris.

Svaren om ekonomisk politik är glädjande. De visar på tillit om att de styrande är kompetenta och gör sitt bästa, en viktig förutsättning för en stabil och vital demokrati.

I synen på andra länder och militära insatser finns en stark moralisk dimension. Många svenskar tycker att radikala insatser som krig för att stödja demokrati och mänskliga rättigheter är motiverade, även om de för en tid leder till blodspillan och kaotiska förhållanden. I andra länder finns en större tvekan om att krig är värda priset.

Det verkar finnas en tydlig önskan att dela upp i goda och onda, förövare och offer. Inställningen blir rimlig i synen på länder som Ryssland, men den ensidigt negativa synen på Israel, trots fel och brister en fungerande demokrati, oroar mer.

Slutsatsen måste bli att svenska politiker skulle ha stöd i folkopinionen för en uttalat moralisk utrikespolitik, men att viljan att gå i krig för friheten kan vara naiv. Krig går sällan som man har tänkt sig.

Mer läsning

Annons